Påverkar ljudet arbetsprestationen?

Medarbetare i verksamheter som utsätts för höga ljudnivåer, även om de inte överskrider gällande gränsvärden/insatsvärden enligt Arbetsmiljöverket, har fortfarande en risk för påverkan på hörsel och mående.

Verksamheter som kan vara riskområden är bland annat:

• Gruppboende, daglig verksamhet demens/funktionsnedsättning
• Kontorslandskap
• Reception
• Telefonrådgivning
• Förskola eller skola

Begrepp:

• Ljud är vibrationer som öronen fångar upp, förstärker och som vår hjärna sedan tolkar.
• Buller är oönskat ljud som upplevs som störande och som i svårare fall kan skada hörseln.
• Ljudkänslighet kan göra att vardagliga ljud upplevs som starkare,

mer obehagliga och smärtsamma.

• Ljudtrötthet kan orsaka irritation, koncentrationssvårighet, stress, kommunikationströtthet med mera.
• Ljudvila innebär att man tar en paus från ljud och buller för att ge öronen och sinnet en chans att återhämta sig.

Hur mycket vi störs av ljud och buller beror på allmäntillstånd och humör det vill säga om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans. Ljud som inte stör en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad. Vissa ämnen och/eller mediciner kan medföra extra känslighet. Forskning har visat att kvinnor upplever högre förekomst av stress och buller på arbetet.

Göteborgs universitet i samarbete med AFA försäkring med flera genomfört en studie gällande hur ljudkänslighet och ljudtrötthet påverkar arbetsförmågan. Flera yrkesgrupper undersöktes, exempelvis inom hotell och restaurang och vård och omsorg. De inriktade sig sedan mot förskola och skola, eftersom besvärsfrekvensen var störst där. Läraryrket har en ökad risk för ljudkänslighet och ljudtrötthet. Detta skulle kunna förklaras av den kommunikationsintensiva miljön med höga lyssningskrav, svårighet att använda hörselskydd och svårt att undvika obehagliga ljud.

Förskolepersonal har erfarenheter av att:

• Ljudkänslighet och ljudtrötthet försvårar arbetsuppgifter i den ljudmiljö som råder.
• Återhämtningen är bristfällig under arbetstid eftersom medarbetarna har svårt att gå undan och komma bort från ljuden.
• Upplevelsen hos medarbetarna är att arbetsmiljöåtgärder och sätt att hantera besvär tycks främst vara individens egna ansvar.

Studien lyfter behovet av att systematiskt arbeta vidare med hörsel och ljudmiljö i förskola och andra miljöer. Ett exempel på hur ljudmiljön kan uppfattas är ett citat ifrån en pensionerad förskolelärare – ”föreställ dig att du är på ett barnkalas åtta timmar om dagen och ser att barnens behov inte blir uppfyllda”.

Läs mer:

Hur påverkar ljudkänslighet och ljudtrötthet arbetsfunktionen-AFA Försäkring

Länk till webbinarium