Varje år diagnostiseras nästan 1 600 fall av huvud- och halscancer i Sverige. Cancerformerna är ovanliga (2,6 procent av all cancer) och drabbar oftare män än kvinnor. 

Granskad av: Eva Munck af Rosenschöld Wikland, överläkare, professor, Karolinska institutet

Fakta

  • Rökning och alkohol ökar risken för huvud-och halscancer
  • HPV har betydelse för utveckling av cancer i halsmandel och tungrot
  • De flesta huvud- och halstumörerna upptäcks vid en öron-, näs- och halsundersökning. 

Vad är huvud- och halscancer?

Huvud- och halscancer är ett samlingsnamn för cancer i halsen, näsan, bihålorna, munnen, tungan, svalget, spottkörtlarna och struphuvudet. De vanligaste ställena att få en tumör i halsen är i munhåla och svalg. Därefter kommer struphuvudet.

Cancer i svalget och strupen är vanligare hos män än hos kvinnor. Vid cancer i munhålan är skillnaden mellan könen liten. Överlag är huvud- och halscancer dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. 

Huvud- och halscancer är bara några av ett stort antal cancersjukdomar. Sjukdomarna är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att det börjar med ett fel i någon av kroppens celler.

Läs mer om vad cancer är

Illustration huvud och hals, huvud-hals-cancer
Svalg, struphuvud, sköldkörtel och bihålorna.

Symtom på huvud- och halscancer

Vanliga symtom på cancer i halsen eller huvudet är

  • irritation, ett sår, en förändring som inte försvinner
  • ensidigt obehag eller smärtor vid sväljning 
  • heshet
  • långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva.

Tidiga stadier av cancer i munhålan, svalget eller strupen ger ofta diffusa, vaga symtom och liknar dem som uppträder vid andra, ofarliga sjukdomar till exempel infektioner. 

En viktig skillnad är att infektioner brukar gå över på ett par veckor.

Ett allmänt råd är att man bör söka läkare om de symtom som beskrivs nedan kvarstår i tre veckor.

Fördjupning symtom huvud- och halscancer:

Hur upptäcks huvud- och halscancer

De flesta tumörer inom huvud- och halsområdet upptäcks vid en öron-, näs- och halsundersökning. 

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Datortomografi (DT) eller annan metod för skiktröntgen, då den undersökta kroppsdelen avbildas i ”skivor”, används ofta för att fastställa hur utbredd en cancer är. Foto: Olle Nordell

Läkaren har en ljuskälla på huvudet och kan lysa in i näsa, munhåla och svalg, iaktta tumören och känna på den, palpera. En tumör känns fastare än vävnaden runt omkring den.

Olika undersökningsmetoder:

De här metoderna ger inte alltid säkra besked om hur utbredd en cancer är och läkarens kliniska undersökning av tumörutbredningen är alltid mycket viktig.

Om cancern sitter i svalget eller struphuvudet sövs patienten ibland för att läkaren ska kunna göra en noggrann undersökning.

Här får du råd inför läkarbesöken

Hur behandlas huvud- och halscancer?

Strålning och operation

Huvud- och halscancer behandlas framför allt med strålning och operation. Med eller utan tillägg av medicinsk tumörbehandling.

Ibland räcker det med antingen operation eller strålning men i andra fall kombineras de olika metoderna.

Hur behandlingen läggs upp varierar beroende på var tumören befinner sig och tumörstorlek.

Tumörer i tungbas, halsmandlar, svalg och struphuvud ges oftast strålbehandlingen först och opereras vid behov. Tumörer i munhåla först opereras och strålbehandlas sedan. 

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Läkemedel

Medicinsk tumörbehandling med cytostatikabehandling, immunterapi eller så kallade målstyrda läkemedel kan användas före eller under strålbehandling för att förstärka effekten av strålningen. Men den kan också användas för att lindra symtom vid sena stadier av dessa cancerformer.

Individuell behandling

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

Oftast diskuteras behandlingen för din tumör vid en gemensam konferens där både kirurger, onkologer och flera andra i behandlingsteamet medverkar.

När läkaren i samråd med dig bestämmer behandlingsplan, tas inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen, utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Mer om behandlingarna:

Orsaker till huvud- och halscancer

Orsakerna till cancer i munhålan, svalget och strupen är inte kända i detalj. Men några riskfaktorer går att identifiera.

Rökning och alkohol

Det har klart visats att rökning och alkohol, både var för sig men ännu mer i kombination ökar risken. 

HPV

Högrisk HPV (humant papillom virus) är en känd riskfaktor för cancer i halsmandlar och tungrot och bedöms vara orsak till den stora ökningen av dessa cancerformer de senaste trettio åren. Epstein-Barr-virus kan orsaka cancer i nässvalget. 

Arbetsmilljö

Trädamm i arbetsmiljö med dålig ventilation ökar risken för näscancer och det gör troligen också trälim som innehåller fenoler. Numera har arbetsmiljön förbättrats och antalet fall av denna cancerform har minskat kraftigt.

Inflammation

Det anses också finnas ett samband med inflammation. Kronisk inflammation i munhålan, svalget, strupen eller näsan torde därför öka risken för cancer.

Rehabilitering vid huvud- och halscancer

Redan när du fått besked om att du har huvud- och halscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Standardiserade vårdförlopp

Inom svensk sjukvård finns så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för en rad olika cancerdiagnoser. Huvud- och halscancer är en av dem. SVF är en plan för vilka undersökningar som ska göras och hur snabbt det ska gå från misstanke om cancer till start av första behandling.

Syftet med SVF är att minska onödig väntan och ovisshet för den som är drabbad.

Läs om standardiserade vårdförlopp för huvud- och halscancer

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Män – kolla så att allt är okej

Mun- och halscancerförbundet

Kontakta Mun- & Halscancerförbundet (f.d. Svenska Laryngförbundet) som är ett handikappförbund för personer som drabbats av cancer i munhåla, svalg eller struphuvud. 

Läs mer om Mun- & Halscancerförbundet

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Till forskarna som söker svar

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vad gör näsan?

Näsan är kroppens luftkonditioneringsanläggning, men innehåller också luktsinnet. När vi andas in genom näsan värms luften upp, fuktas och rensas från skräp. 

Det är viktigt för lungorna som inte mår bra av för torr, för kall eller för smutsig luft.

Näsans inre är beklädd med en veckad slemhinna. Den innehåller många små blodkärl. Det varma blodet i dem värmer upp luften när den passerar näsan. 

Det slem som finns på slemhinnan innehåller mycket vatten. När luften passerar blir den fuktig genom att den tar upp vattenånga som avges från slemhinnan.

Rengöringen av luften inleds av de hårstrån som sitter i näsborrarna. De silar bort större smuts. Slemmet i näsans, luftstrupens och luftrörens slemhinnor fångar upp mindre partiklar.

På slemhinnan sitter små flimmerhår, flera tusen per kvadratcentimeter. och viftar så att det smutsiga slemmet förs mot svalget försvinner ner i magsäcken och ut med avföringen.

I slemhinnan i övre delen av näsan finns särskilda luktceller. När luktämnen når dem signalerar de via luktnerven till hjärnan, där signalerna omvandlas till luktupplevelser.