Så ska Gävleborg kraftsamla för att bryta ojämlikheten

– Vi behöver träffas och ha en dialog, dels för att utbyta kunskap och erfarenheter, dels för att utveckla en gemensam problembild samt hitta möjliga lösningar, sa regionstyrelsens ordförande Eva Lindberg (S).
– Ökad jämlikhet måste upp på dagordningen i alla våra respektive organisationer. Det ska synas i våra visioner och mål, men även bidra till att vi efterfrågar analyser inför beslut samt resultat som visar om utvecklingen går åt rätt håll eller inte.

Under konferensen presenterade Lina Hedman och Katarina Lundin, utredare vid Region Gävleborg resultatet av jämlikhetsutredningen:

– Resultatet av utredningen visar att de flesta gävleborgare får det allt bättre. Fler har en hög utbildning, inkomsterna ökar och medellivslängden ökar. Det finns dock grupper som inte har kunnat ta del av utvecklingen i samma utsträckning som andra, vilket har lett till ökad ojämlikhet, sa Lina Hedman.

– I Gävleborg är dessa grupper relativt stora, sa Lina Hedman och Katarina Lundin.

Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp från Region Gävleborg. Under arbetets gång har input från flera viktiga samhällsaktörer varit viktig; Region Gävleborg, kommuner, myndigheter, akademin och civilsamhället.

Aktivt ägarskap viktigt i arbetet framåt

Jämlikhetsutredningen identifierar tre viktiga kuggar och sex framgångsfaktorer som är viktiga för att kunna skapa ett mer jämlikt Gävleborg. Den första kuggen är aktivt ägarskap. Med det menas att aktörerna i länet behöver se jämlikhet som en naturlig del i sitt dagliga arbete. Den andra kuggen är analys. För att aktörer ska kunna hitta möjliga lösningar behövs kunskap om vilka grupper de når och inte når samt vilken inverkan de har på just dessa. Den tredje kuggen består av sex olika framgångsfaktorer:

• Investera idag. Genom att satsa på tidiga åtgärder undviker vi att problem växer sig större.
• Satsa olika. Anpassa utbud och insatser efter mottagarens förutsättningar och behov. Kraftsamla där resurserna är som minst, där förutsättningar är som lägst och behoven som störst.
• Riv hinder. Identifiera och åtgärda strukturer som finns inbyggda i våra verksamheter och system och som på olika sätt kan stänga människor ute. Exempelvis finns det 80-plussare som varken har tillgång till en dator eller en smartphone. De saknar dessutom bank-ID vilket gör det svårt att kunna kommunicera med olika myndigheter.
• Prioritera samverkan. Stärk samverkan mellan aktörer. För att främja hälsa och skolgång är det exempelvis viktigt att förskola/skola, elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvårdsverksamheter samverkar.
• Normkritiskt arbetssätt. Anta ett normkritiskt arbetssätt i våra verksamheter. I grund och botten handlar det om att synliggöra de normer som styr oss alla. Syftet med ett normkritiskt arbetssätt är att ge alla jämlika möjligheter utan att begränsas av andras föreställningar.
• Anpassa informationen. Det är viktigt för att målgruppen ska kunna ta till sig den.  

Från ord till handling

Under konferensen deltog även Anna Balkfors, seniorkonsult vid samhällsrådgivaren Ramboll. Anna förklarade vad som blir viktigt för att gå från ord till handling, detta utifrån lärdomar från Jämlikhetskommissionen, Kommissionen för jämlik hälsa och Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.

– Jag måste bara inleda med att säga grattis. Den här utredningen som ni har tagit fram är fantastisk, sa Anna Balkfors.

– När man tar fram en utredning av den här typen är det viktigt att involvera rätt människor. I kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, ingick till exempel en stadsbyggnadsdirektör. Det gjorde att det i slutändan blev mycket enklare att implementera kommissionens slutsatser i de olika strukturer som finns i Malmö.

Anna Balkfors poängterade även att det är viktigt att Region Gävleborg har resurser som samordnar det fortsatta arbetet.

– I Malmö har det varit avgörande att hålla igång dialogen. För att det ska vara möjlighet behöver jämlikhetsarbetet bli en naturlig del av budgetprocessen – och det oavsett vilken aktörer vi pratar om, sa Anna Balkfors.

Konferensens syfte var också att hålla panelsamtal kring frågor såsom:

• Vad är viktigt nu för att få till en förändring?
• Vad kan vi lära oss av det jämlikhetsarbete som redan pågår – nationellt, regionalt och lokalt?
• Vad tar vi med oss från dagen och hur går vi vidare härifrån, gemensamt och var för sig?

I panelsamtalen deltog Eva Lindberg, regionstyrelsens ordförande, Peter Kärnström, kommunstyrelseordförande vid Sandvikens kommun, Mikael Löthman, kommunstyrelseordförande vid Hudiksvalls kommun, Göran Angergård, regiondirektör, Erik Hedlund, kommunchef vid Nordanstigs kommun, Jeannette Radstake Gustavsson, sektionschef vid Arbetsförmedlingen, Anna Balkfors, seniorkonsult vid Ramboll, Josefine Wennelin, strateg vid Gävle kommun, Lotta Skärberg, rektor vid Bollnäs Folkhögskola samt Ingrid Nyström, Näringslivsutvecklare vid Söderhamns kommun.

Konferensen, som var digital, lockade totalt ett 200-tal personer, inklusive företrädare från hela Gävleborg - strateger, chefer, politiker, verksamma inom region/kommun eller inom statlig myndighet, akademi, näringsliv.

Varför en jämlikhetsutredning?

2019 tog regionstyrelsen beslutet att en jämlikhetsutredning ska genomföras. Syftet med utredningen är att ge en samlad beskrivning av skillnaderna i grundläggande livsvillkor mellan olika grupper i hela Gävleborgs län. Utredningen ska även presentera förslag till åtgärder för att bryta ojämlikheten och för att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa.

Områden som belysts i Jämlikhetsutredningen är utbildning, arbete och ekonomi, tillgänglighet och boendemiljöer, demokrati och delaktighet, hälsa samt vård.

 

Mer information:

Rapporten Jämlikt Gävleborg och mer information om Jämlikhetsutredningen hittar du här!