Delaktighet på riktigt – det ligger i våra egna händer

Den årliga konferensen Regional mötesplats för social hållbarhet samlade 110 deltagare på Högskolan i Gävle den 21 maj. Beslutsfattare och tjänstepersoner från kommuner, region, länsstyrelse och civilsamhälle fick under dagen ta del av goda exempel, paneldiskussioner och nationella utblickar mixat med reflektion och nätverkande. Temat denna gång var ”Delaktighet och inkludering. Varför är det viktigt och hur får vi med dem vi inte når idag?”

Konferensen inleddes med en monolog plockad ur pjäsen ”Ett maskrosbarns försvarstal” av De Profundis teater. Reine Lööf som är regissör och konstnärlig ledare förde efter inledningen ett samtal med dagens moderator Emma Mårtensson om varför det är viktigt att lyfta berättelser som annars riskerar att osynliggöras. Konstformen Community Art ligger som grund för teaterarbetet och bygger på stor delaktighet från de personer som delar sina berättelser.

Vill vi det här, så kan vi göra det!

Delaktighet blir så mycket roligare om man inkluderar dem som man arbetar för! Den synen ville Magnus Jägerskog, generalsekreterare för BRIS (blivande generaldirektör för MUCF), förmedla till deltagarna. Han menade även att vi i Sverige har ett ganska slarvigt förhållande till Barnkonventionen, arbetet blir gärna lite ”löst i kanterna”. I uppföljande granskningar är kritiken vass – vi misslyckas på det systematiska planet. Ska vi ge unga verkliga möjligheter att påverka beslut som rör det liv och samhälle de lever i kan vi inte nöja oss med att säga att ”vi har pratat med ett par ungdomar”, vi måste göra unga delaktiga på riktigt.
Magnus delade med sig av modeller och frågeställningar som kan göra arbetet med barns och ungas delaktighet mer strategiskt.

Vi bad Magnus sätta ord på en möjlighet och en utmaning vi har i samhället när det gäller att göra barn och unga delaktiga:
– Den stora möjligheten vi har är att det ligger i våra egna händer. Vill vi det här, så kan vi göra det! En utmaning är det mer polariserade landskapet i Sverige där vissa grupper blir involverade och andra inte alls. Vissa unga känner ingen mening med att göra sin röst hörd, vilket är en farlig utveckling.

Har du något medskick till konferensdeltagarna?
– Kom igång! Börja! Risken finns annars att man bara pratar om delaktighet istället för att göra.

Magnus tips

Fyra enkla frågor att använda i vardagen för att tänka in barnperspektivet:

Påverkas barn?
Vet vi vad barnen tycker?
Kan förslaget vara dåligt för något barn?
Finns det barn som exkluderas?

Harts delaktighetsstege – Viktigt att ta oss förbi de tre nedersta stegen, som bara innebär en skenbar delaktighet.

Harts Delaktighetsstege för ungas inflytande. Skapad av Roger Hart, 1997.

Sammanställning av SKR: Delaktighetstrappen och liknande modeller

Rapport från MUCF 2022 om ungdomars valdeltagande 2018 och deras egna tankar om att delta i val: Ungas röst | MUCF

Samtal om delaktighet

Dagens tema togs även upp i form av ett panelsamtal med Magnus Jägerskog, BRIS, Rebecca Ahlenius, Rädda Barnen, Reine Lööf, de Profundis teater och Kerstin Almén, förtroendevald Sandvikens kommun. Samtalet kom att handla mycket om hur vi kan värna demokratin, vad som händer när resurser dras in och enbart räcker till kärnverksamhet, vilken viktig roll civilsamhället, konsten och folkbildningen spelar och att vi ska vara rädda om de sammanhang där vi kan föra samtal. Den nya socialtjänstlagen lyftes som en stor möjlighet för att flytta fram positionerna i delaktighetsfrågor.

En fråga som Reine Lööf ställde sig var:
– Hur fungerar egentligen pedagogiken i vårt välfärdssystem? Hur fungerar vårt ledarskap, när vi har medborgare som känner att de inte har möjlighet att bli lyssnade på eller kan påverka någon enda del av sin livsmiljö i vårt gemensamma samhälle?

Rebecca Ahlenius påminde oss alla om att:
– Vi måste komma ihåg att delaktighet är en friskfaktor för psykisk hälsa och ha det med oss när vi pratar med barn och vuxna.

Fyra personer diskuterar i panel — Panelen

Fyra inspirerande exempel

Konferensen bjöd på fyra exempel från olika verksamheter och projekt som pågår i länet:

Jenny Myrberg, processledare Sandvikens kommun presenterade ”Samverkan för ökad skolnärvaro”, en treårig satsning där en samverkansmodell har vuxit fram för att ge stöd till grundskoleelever med problematisk skolfrånvaro. En mycket viktig del har varit att öka barnens möjlighet till delaktighet och inflytande. Checklistor, trygghetspersoner och modeller för återkoppling är några av verktygen.
Jenny menar att vuxna måste bli bättre på att ha kloka och bra samtal med barn.
– Det är lätt att vi vuxna tror att vi har svaret och vet vad barnet behöver. Men det gäller att inte bli kvar där utan gå vidare och ställa sig fler frågor.

Rebecca Ahlenius, rådgivare Rädda Barnen, berättade om ”Nio principer för barns delaktighet” och gav råd kring vad vi behöver tänka på när vi skapar processer där barn är delaktiga. Grunden är Barnkonventionens artikel 12: ”Barns rätt att komma till tals och få sin åsikt beaktad”. Rebecca tryckte på att vi behöver vara transparenta, relevanta och respektfulla när vi möter barn och gör dem delaktiga i olika sammanhang. I mötet ska barn känna att de är värderade, respekterade och viktiga.
– När vi skapar delaktighet ligger även ett stort ansvar på oss att se till att allt fungerar så att barnet får återkoppling och får veta hur deras åsikter används, menar hon.

Hur kan föreningslivet möta och engagera unga ideella ledare? Det var frågan som Stina Skoglund-Hansson, projektledare på RF-SISU Gävleborg, ställde under sin presentation av projektet ”Ungt ledarskap”. Med utgångspunkt i öppna dialoger med en referensgrupp bestående av ungdomar mellan 17 och 23 år kan ett antal framgångsfaktorer skönjas. Känslan av att vara fullt inkluderad är viktig för de unga, liksom att få forma engagemang och ledarskap utifrån sina intressen. Mentorstöd och att få utvecklas inom sitt ledarskap stegvis är andra delar som gruppen lyft.
– När vi väl pratar mer på djupet med den målgrupp det berör, så går vi snabbt från utmaning till lösning, istället för att skjuta ett hagelskott och hoppas att det träffar, säger Stina.

Hanna Li Kusterer och Maja Lilja, forskare vid Högskolan i Gävle, berättade om sina forskningsinsatser kopplat till det omfattande EU-projektet Samverkan Gävleborg 2022. De lyfte bland annat en studie där de undersökt vilka hinder som migranter som står långt ifrån arbetsmarknaden upplever och hur deras drömmar om ett liv i Sverige ser ut? Att få vara delaktig i samhället genom att få ett arbete och att ha tillgång till mötesplatser där man kan samlas över gränserna sågs som väldigt värdefullt.

Röster från konferensen

Ida Emanuelsson, Svenska kyrkan, Diakon
Vad tar du med dig från dagens konferens?
Det är viktiga ämnen, som presenteras med en bredd som man inte ofta får till sig i sitt vardagliga arbete. Vi tenderar ofta att vara väldigt samsynta inom våra verksamheter.
Vad kan du göra redan imorgon för att främja delaktighet och inkludering i din roll?
Jag tar med mig flera verktyg, till exempel Magnus fyra frågor för att tydliggöra vilka konsekvenser olika beslut får för barn. Jag tar också med mig ”delaktighetstrappan”. Verktygen ska jag ta med hem till kollegorna.

Marcus Strand, Region Gävleborg, Enhetschef, kultur- och biblioteksutveckling
Vad tar du med dig från dagens konferens?
Att konsten och kulturen skulle kunna bidra mer. Det viktiga blir att hitta samarbetsytorna, sammanhangen och de rätta kontakterna. Vi behöver sammanhangen – och sammanhangen behöver oss. Jag tror kulturen kan fungera som en frigörande kraft. Den kan få dig att prova att vara en annan, testa gränser och utmana normer.
Vad kan du göra redan imorgon för att främja delaktighet och inkludering i din roll?
Konkret se över prioriteringar i budgeten kopplat till barn- och ungdomsfrågor. Ta kontakter och delta i fler sammanhang utanför vår egen sfär för att få nya perspektiv.

Emma Mårtensson, strateg Region Gävleborg, varför anordnas den här mötesplatsen?
– Mötesplatsen erbjuder utrymme för oss som styr, leder eller arbetar med sociala hållbarhetsfrågor att mötas och byta erfarenheter med varandra. Vi är många som bidrar till social hållbarhet i Gävleborg, vi kommer från olika organisationer och har olika typer av kunskap och erfarenheter som det är viktigt att vi tar tillvara på. Vi kan inspireras och förbättras av varandra – och ta varandra till hjälp. Att vi här ger positiv uppmärksamhet till insatser som pågår runt om i länet ger oss kraft att fortsätta vårt viktiga arbete.

– Jag hoppas att mötesplatsen kan leda till att nya kontakter knyts och ny samverkan tar form. Kan vi bidra till att fler ser sin pusselbit i samhällsystemet där vi gemensamt formar dagens och morgondagens sociala hållbarhet, då tycker jag att vi har nått mycket fina effekter bara av att skapa denna plats, säger Emma.