Nyhetsbrev 3 2023
Hur säkrar vi förutsättningar för unga att ha inflytande över samhällsutvecklingen?
Sveriges ungdomspolitiska mål handlar om att unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ändå är det över hälften av Sveriges unga som inte känner sig inkluderade i samhället. Undersökningar som frågat Gävleborgs unga och unga vuxna visar också på en vilja att kunna påverka, men låg kunskap om hur eller att de inte tror det spelar någon roll. Hur kan kommuner och regioner ändra på detta?
Som en hjälp på vägen till att säkra ungas demokratiska och mänskliga rättigheter, har MUCF tagit fram en modell som beskriver ett Rättighetsbaserat ungdomsperspektiv. Ska du eller din organisation ta ett beslut eller genomföra en insats som rör unga i åldern 13-25 år, ska modellens sex olika delar alltid beaktas.
– Delarna i modellen handlar om aktiv styrning, kunskap om unga, ungdomskompetens, kommundriven delaktighet, ungdomsdriven delaktighet och syn på unga. Det hjälpte mig mycket när jag till exempel skulle göra en kartläggning om hur vi arbetar med ungdomsperspektivet i vår organisation. – Linnéa Humble, strateg, Region Gävleborg
På hemsidan finns filmer, självskattningstest och även en webbutbildning anpassad för kommuner och myndigheter. Ett tips är att besöka sidan om ni är ute efter att skapa förutsättningar för ungas livsvillkor och inflytande på riktigt och med en helhetssyn.
Rättighetsbaserat ungdomsperspektiv | MUCF
Ny metod för idrottsföreningar: Bra för barn med NPF – bättre för alla
Genom att göra verksamheten i föreningen tydligare, mer konsekvent och förutsägbar så underlättar det för barn med NPF-diagnoser, som exempelvis ADHD och autism, att delta på träningen. På köpet får man en verksamhet som är bättre för alla. Så fungerar metoden som RF-SISU Gävleborg utvecklat tillsammans med ”NPF-folkbildaren” Måns Lööf.
Metoden handlar om att anpassa verksamheten till den målgrupp som har det kanske allra största behovet av tydlighet, struktur och förutsägbarhet, nämligen barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Genom att ha NPF-anpassning som modell får föreningen en bättre verksamhet för alla.
Svarat upp mot ett behov
– När vi möter föreningar så ser vi att man är väldigt intresserad av de här frågorna, säger Emma Håkansson, en av RF-SISU Gävleborgs idrottskonsulenter som varit med och utarbetat metoden. Man har uttryckt önskemål om att låta tänket genomsyra hela verksamheten, men det är inte alltid så lätt att få det att funka i praktiken. Det är just därför som vi har tagit fram den här metoden. Föreningen får hjälp av en processledare att steg för steg förankra och anpassa arbetet till sina egna förutsättningar och sin egen idrott. När vi är klara har de en kunskapsbank och checklistor att arbeta efter. Det är även toppen för nya ledare som kommer in i föreningen.
Föreningar har varit med och format metoden
– Det kanske allra bästa är att vi utarbetat metoden tillsammans med föreningarna, säger Emma. Vi har haft ett antal pilotföreningar som har fått testa de olika stegen och gett feedback på material och tillvägagångssätt. Vi känner att vi på så sätt landat bra i hur metoden ska genomföras. Den är enkel och avskalad, går i tydliga etapper och tar inte jättemycket tid att få till, säger hon.
Läs mer om den nya metoden för idrottsföreningar på RF-SISU Gävleborgs webbplats
LOK-kartan hjälper oss att lägga rörelsepusslet
När det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) varje år fördelas till idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet, samlar man även in statistik för att se hur föreningsidrottandet är fördelat mellan olika stadsdelar och områden. Kartan ger viktiga signaler i arbetet med att främja fysisk aktivitet på ett likvärdigt sätt bland barn och unga.
Varje år erhåller cirka 10 000 idrottsföreningar LOK-stöd för sin barn- och ungdomsverksamhet. Omkring en miljon barn och ungdomar i åldrarna 7–25 omfattas. Via Riksidrottsförbundets webbplats kan du ta del av statistik om barn och ungdomars deltagande i föreningsidrottens verksamhet utifrån var i landet de bor.
Arbetet är viktigt för att öka kunskapen om geografiska skillnader i landet. Kartan kommer i en ny version under senhösten/vintern och kommer att uppdateras årligen. De siffror som hittills finns tillgängliga avser 2021.
Svarat upp mot ett behov
– För oss blir det här en hjälp att se var idrotten har ”vita fläckar”, och fundera vidare kring vad orsakerna är att man idrottar mindre i vissa områden. Hur ser det ut med föreningarnas förutsättningar? Finns det anläggningar och idrottsytor? Vilka andra samhällsutmaningar kan det hänga ihop med? Säger Ann-Gerd Bergdahl, distriktsidrottschef RF-SISU Gävleborg.
Ta del av statistiken
Du kan ta del av statistiken på två sätt. Dels finns en interaktiv karta, dels en Excelfil att ladda ner som innehåller samma siffror samt motsvarande siffor uppdelat på kön. I Excelfilen kan du även ta del av siffrorna på kommunnivå.
Ny rapport från Rädda Barnen: Brott mot barn
Rädda Barnen har för åttonde gången granskat polis och åklagares handläggningstider för allvarliga brott mot barn. Årets rapport behandlar tiden 2018 – 2022 och såväl handläggningstider som hur stor andel av utredningarna som går vidare till åtal.
När ett allvarligt brott mot barn har skett ska en förundersökning genomföras skyndsamt och ett beslut om eventuellt åtal ska enligt lag vara fattat inom 90 dagar. Det finns flera skäl till att handläggningstider av dessa brott inte ska dra ut på tiden. Det är viktigt för barnets möjlighet att få tillgång till stöd, skydd och behandling – men också för att barnet ska känna att vuxna lyssnar och tar barnets berättelse på allvar. I de fall som utredningen tar lång tid riskeras också kvaliteten på förundersökningen då det finns risk för att barnets minnesbilder av detaljer och skeenden bleknar och att det blir svårare att säkra bevis. Det är dock viktigt att påpeka att även en alltför snabb utredning kan riskera förundersökningens kvalitet om vissa delar inte följs upp. Både när förundersökningen drar ut på tiden och när den blir alltför förhastad, riskerar det att leda till att kvaliteten på utredningen blir så pass bristande att ingen kan lagföras för brottet och att barnet inte får den upprättelse hen har rätt till.
Under perioden 2018 till 2022 har mer än vart tredje barn fått vänta mer än 90 dagar på beslut, vilket är en större andel än någon gång sedan 2011. Samtidigt har den genomsnittliga tiden för att slutföra utredning ökat till närmare hundra dagar 2022. Trots att utredningstiden ökat är det dessutom färre förundersökningar som leder till åtal. Barn utsatta för allvarliga brott riskerar att få vänta alldeles för länge på så väl upprättelse som stöd, skydd och behandling.
Rädda Barnen kan i sin rapport dessutom visa på stora regionala skillnader. Barn utsatta för allvarliga brott får olika hjälp beroende på vart i landet de bor. En viktig rättssäkerhetsprincip är att brott ska behandlas likvärdigt oavsett var i landet det sker. Detta gäller i högsta grad barn, som kan ha särskilt svårt att föra sin egen talan och påtala sina rättigheter, samt inhämta relevant information om rättssystemet. Rädda Barnen har därför använt statistik för de fyra åklagarområdena för att se om det finns skillnader i hur väl dessa håller den lagstadgade fristen och hur stor andel av utredningarna som leder till lagföring. Av de åklagarkammare som lyckats bäst under 2022 hamnar Gävle på en fjärde plats med 69% andel hållna tidsfrister, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 63,7%.
Rapporten finns att läsa på Rädda Barnens webbplats.
Nya instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa utbildade i länet
Under september utbildades en ny grupp instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa. Deltagarna kommer från länets kommuner samt från civilsamhället och kommer att komplettera det fyrtiotal instruktörer som redan finns i Gävleborg.
Första hjälpen till psykisk hälsa är en utbildning som liknar Första hjälpen i hjärt- och lungräddning (HLR) men för den psykiska hälsan. Metoden kommer från Australien och kallas ibland även i Sverige för MHFA (Mental Health First Aid) och är en vetenskaplig metod som Karolinska institutet i Sverige utbildar i. Syftet med utbildningen är att instruktörerna ska lära sig hur och sedan i sin tur utbilda andra anställda i länets kommuner. Kostnaden för utbildningen betalas av statsbidrag för psykisk hälsa.
Att psykisk ohälsa och suicid (självmord) är ett stort problem i Gävleborg visar både statistik (LUPP och HLV) samt dödsorsaksregister. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland unga 15-24 år och bland män 15-44 år (Karolinska institutet). Jämfört med övriga Sverige placerar sig Gävleborg på tredje plats över högst antal suicid per 100 000 invånare.
För att förebygga psykiskt lidande och snabbt kunna ge tidiga insatser är det viktigt att anställda inom kommunala verksamheter som möter länets invånare har kunskap om psykisk ohälsa och kan ge stöd och vägledning till individer som mår dåligt. I många fall är det tillräckligt att våga stanna kvar i en situation, ställa öppna frågor och ge personen ett bra bemötande som medmänniska. Bedöms ytterligare vård och behandling behövas kan den som har kunskap om psykisk ohälsa hänvisa till kontakt med hälso- och sjukvårdens primärvård (hälsocentraler) eller vid akuta situationer kontakta 112.
Utbildningen är ett led i att möta efterfrågan på kunskap
En kartläggning (2020) i länets kommuners förvaltningar och Region Gävleborgs verksamhetsområden visade att många efterfrågade mer kunskap om psykisk ohälsa och suicidprevention. Sedan 2021 har utbildningsveckor anordnats i Gävleborg riktat till länets kommuners anställda för att delvis möta det behovet. Andra insatser är att tydliggöra ett vårdförlopp för suicidprevention med ansvar och roller, tips på utbildningar och stödmaterial: Vårdförlopp suicidprevention. För hälso- och sjukvården har utbildningen Psyk e-bas (suicid) köpts in och alla hälsocentraler har fått information och utbildningsmaterial för att själva kunna genomföra utbildningen.
Regionala lägesbilder över barn och ungas uppväxtvillkor
Länsstyrelsen Gävleborg har tagit fram regionala lägesbilder av barns och ungas uppväxtvillkor. Detta mot bakgrund av Länsstyrelsen Gävleborgs arbete med samlat regionalt stöd för arbete med jämlik hälsa, där Länsstyrelsens huvudfokus ligger på insatser riktande till barn och unga (0-18 år).
Lägesbilderna syftar till att ge ett underlag för diskussion kopplat till inriktning och prioritering av Länsstyrelsens och kommunernas arbete med det främjande och förbyggande arbete som berör barn, unga och deras föräldrar.
Risk- och skyddsfaktorer
Ohälsa, våld, missbruk, kriminalitet och utanförskap är några av våra stora samhällsutmaningar som bär med sig både lidande och kostnader. Att förstå vilka påverkbara faktorer som kan ha signifikant inverkan på individers sociala och hälsomässiga utveckling kan ge oss underlag att prioritera satsningar på tidiga förebyggande och främjande insatser som minskar risker för att individer ska utveckla problem. Dessa faktorer benämns ofta som risk-och skyddsfaktorer. Genom att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos barn och unga främjas trygga och goda uppväxtvillkor.
Lägesbilder för varje kommun - kommunblad
Länsstyrelsen har gjort en kartläggning över barns och ungas uppväxtvillkor i Gävleborg. Kartläggningen har sammanfattats i en lägesbild för varje kommun, ett så kallat kommunblad. Barnets uppväxtvillkor har stark koppling till dess risk för bruk av alkohol, narkotika och tobak, dess skolresultat, risk för kriminell aktivitet samt till dess fysiska och psykiska hälsa. Barn och ungas välmående påverkar också hur de mår och fungerar som vuxna. I detta informationsblad kategoriseras barns omgivning för att spegla uppväxtvillkoren utifrån:
- Familj
- Skola
- Individ/Kamrater
- Närområde
Du hittar mer information om kommunbladen och kommunbladen för just din kommun på Länsstyrelsens webbplats.
Strategiskt arbete för barn och unga i Ljusdal
För att nå sina prioriterade mål arbetar Ljusdals kommun i analysgrupper, med deltagare från alla förvaltningar och de kommunala bolagen. Ett av dessa mål gäller kommunens barn och unga.
Ett av de mål Ljusdals kommun fokuserar extra mycket på i Agenda 2030 är ”God utbildning för alla”. När kommunen 2022 definierade prioriterade uppdrag inom målet (lokalisering) så antogs alla barn ska lyckas i skolan med bred politisk majoritet.
När detta uppdrag formulerades skapades särskilda analysgrupper för att systematiskt och strukturerat kunna analysera, fokusera, dra slutsatser och hitta åtgärder. Analysgrupperna är förvaltningsöverskridande och omfattar även de kommunala bolagen. I analysarbetet följs Sveriges Regioners och Kommuners modell för planering, uppföljning och åtgärder, den s.k. styrsnurran. Även Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA) har varit inblandade och stöttat genom processen. Genom databasen Kolada tillhandahåller de också den information som behövs för uppföljning och analys av olika verksamheter.
Lisa Ångman är bibliotekschef i Ljusdals kommun och en av de som utgör analysgruppen för barn och unga. Hon är positiv till att gruppen består av så många olika kompetenser.
– Jag har blivit påtagligt medveten om hur lite insyn vi haft i varandras verksamheter. I gruppen har vi talat mycket om samverkan och hur viktig den är för att skapa långsiktiga strukturer.
I den första delen av styrsturran (planeringsfasen) tar politiken beslut om vad som ska uppnås och fördelar resurser och sätter mål. I det andra steget fångas avvikelser upp och analyseras. Informationsinhämtningen skedde genom insamling av statistik gällande barn och unga, t.ex. elev- och medborgarenkäter, kvalitetsindex för skolorna, kostnader m.m. Avvikelser, både positiva och negativa, synliggörs på detta sätt. Sedan kan förslag till åtgärder presenteras i det tredje steget.
I första steget samlades 110 olika nyckeltal in från Kolada som beskrev status eller nuläge för uppdraget, med 44 identifierade avvikelser. Utifrån analysen drogs slutsatser som ska leda fram till åtgärder, i form av ett utvecklingsprogram som läggs fram senare i höst.
– Vi har jättestora utmaningar i Ljusdal. Vi har i gruppen prioriterat vissa områden, t.ex. är språkutveckling något som behöver samordnas i flera olika verksamheter, säger Lisa Ångman.
Vissa åtgärder blir förbättringsarbete direkt i verksamheten. Andra kan kräva större insatser där politiken måste prioritera och fatta beslut ur ett helhetsperspektiv. Lärdomar från goda exempel ska kommuniceras och sprids i hela organisationen.