Kunskapsstyrning
Nationellt system för kunskapsstyrning är den gemensamma modell som Sveriges hälso- och sjukvård använder vid utveckling av en mer kunskapsbaserad, säker, personcentrerad, jämlik, tillgänglig och effektiv vård.
Mål för kunskapsstyrningens arbete:
- Att vårdens medarbetare får ett bättre kunskapsstöd vid behandlingar.
- Att vården blir mer jämlik både inom en region och mellan regionerna.
- Att patienter upplever en ökad kvalitet i sin vård.
Alla Sveriges regioner bidrar med resurser och kompetens för att ta fram ny kunskap och nya vårdförlopp. Arbetet bedrivs dels i ett nationellt primärvårdsråd, dels i 26 nationella programområden (NPO). Exempel på dessa är; akut vård, infektionssjukdomar, levnadsvanor.
I Region Gävleborgs lokala programområden (LPO) ligger fokus på att omsätta den nya kunskapen i handling och säkerställa att den når hela vägen ut till varje patient.
Införande av nationella kunskapsstöd
Nationellt fastställda kunskapsstöd hanteras systematiskt.
- Kunskapsstöd tas fram nationellt och skickas på remiss. Remisser för kunskapsstöd är ofta öppna vilket innebär att alla organisationer, föreningar och personer som så vill kan svara.
- Regionen bereder ett remissvar. Arbetet med sammanställda remissvar sker inom berörda lokala programområden.
- Remissvar behandlas nationellt och kunskapsstödet godkänns. De inkomna remissvaren behandlas och kunskapsstödet godkänns på nationell nivå.
- Regionen tar emot kunskapsstödet. Kartläggning av nuläge och önskat läge samt förberedelse för implementering. Kunskapsstyrningsrådet beslutar om införande.
- Lokalt införande, uppföljning och ständig förbättring. Under ledning av ansvarigt programområde (LPO) arbetar en lokal arbetsgrupp (LAG) eller ett processteam med införandet av kunskapsstödet.
Så fungerar nationell kunskapsstyrning
Film om det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg.
Kontakt
kunskapsstyrning@regiongavleborg.se
Samordnare
Kajsa Flink, kajsa.flink@regiongavleborg.se