Strukturerat arbete bakom förbättrad sepsisvård

Samtidigt som Region Gävleborg började arbetet med det personcentrerade sammanhållna vårdförloppet för sepsis kom både granskning från Löf, regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, och nya nationella riktlinjer för sepsisvård. I stället för att arbeta i parallella spår valde Region Gävleborg att samla allt i ett gemensamt vårdprogram – Sepsis/septisk chock hos vuxna (pdf). Det nya programmet omfattar det standardiserade vårdförloppet, nationella riktlinjer, resultat från Löf-granskningen – och regionens egna förbättringsförslag.

Gemensamt arbete

Redan från start var målet att inkludera samtliga akutsjukhus i länet: Gävle, Hudiksvall och Bollnäs. Under ledning av processledare Jenny Eriksson, processtöd Marie Hed Engberg och processägare Annika Hillgren tillsattes arbetsgrupper ute på sjukhusen. Grupperna genomförde gap-analyser som kartlade vad som saknades eller inte fungerade i vården. Resultaten slogs sedan samman till en gemensam analys.

– För att få ett brett perspektiv delades arbetet in i olika teman utifrån deltagarnas profession och intresseområden, säger Jenny Eriksson.

Grupperna arbetade med informationsöverföring och kommunikation, insatser och övervakning, utskrivning och uppföljning – samt övriga aktiviteter under ledning av processledare och processtöd.

Några av de största gapen som identifierades var:

• Behovet av att införa ett sepsislarm på akutmottagningarna.
• Avsaknad av individuell plan för övervakning och behandlingsmål
• Brister i kommunikationen mellan personal, där strukturerad rapportering enligt SBAR inte alltid tillämpades.
• Behov av ökad samverkan med infektionsjouren.

Det gemensamma vårdprogrammet för sepsis i Region Gävleborg togs fram tillsammans med akutmottagningar, intensivvård, slutenvård och kvalitetssamordnare.

Stärkt kompetens kräver rätt förutsättningar

Utbildning har varit en central del. Innehållet har samlats på en särskild sepsissida i kompetensportalen, med föreläsningar, bedömningsinstrument, rutiner och nationellt material. Dessutom har föreläsningar anordnats i samband med internationella sepsisdagen den 13 september – både fysiskt och digitalt.

Men även om materialet finns tillgängligt, är det avgörande att personal får tid att ta del av det. En medarbetare uttryckte det så här: "Vi kan skapa dokument – men någon måste ha tid att öppna dem." För att underlätta spridning har man även tagit fram lathundar och fickkort.

Mätning och uppföljning – på väg in i nytt journalsystem

Mätningar av kvalitetsindikatorer har genomförts kontinuerligt under hela arbetet. Nu är mätningarna pausade på grund av ingång i nytt journalsystem.

– Resultaten visar vissa förbättringar, bland annat att patienter allt oftare får en korrekt diagnos. Det är viktigt att rätt sepsisdiagnos registreras för att hitta igen de patienter som hade sepsis för att kunna göra förbättringsåtgärder för den gruppen, säger Jenny Eriksson.

Engagemang och struktur bakom framgången

Flera faktorer har varit avgörande för att implementera ett nytt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp:

• Ett tydligt processtöd och en processledare med klinisk erfarenhet
• Engagerade processägare med mandat att driva förändring
• En styrgrupp för sepsis som träffas flera gånger per termin
• Ett tydligt fokus på patientsäkerhet och förbättringsarbete
• Stöd från mediapedagoger, grafiker och kommunikationsenheten
• Föreläsningar, digitala skärmar, sociala medier och omvårdnadsdagar som spridit informationen

En extra styrka har varit att engagera medarbetare i hela regionen – men också att inkludera en patientrepresentant som gett värdefulla perspektiv.

– Sepsis är en diagnos som kan drabba vem som helst och utvecklas mycket snabbt. Det skapar ett naturligt engagemang bland vårdpersonal, säger Jenny Eriksson.