Mer att läsa
-
- Mer att läsa
För den som vill fördjupa sig finns det mycket skrivet om världsarvet och hälsingegårdarna. Här har vi samlat ett antal av det som producerats.
Världsarv: Människans mästerverk
Peter Hanneberg 2012. Förlag Max Ström
Världsarv i Sverige
Den här boken beskriver Sveriges femton världsarv. Ett världsarv är en särskilt värdefull kultur- eller naturmiljö som visar på människans eller jordens historia.
Beställ hos Riksantikvarieämbetet
7 världsarvsgårdar i Hälsingland
Mimmi Göllas, Lars Lööv, Stephanie C Kristofers
Här presenteras de sju världsarvsgårdarna och deras ägare. Boken vill visa att hälsingegårdarna inte bara är museala byggnader och interiörer utan levande miljöer genom de människor som driver gårdarna. Dessa sju representerar en byggnadskultur som återfinns i hela landskapet bland de ca tusen hälsingegårdar som finns kvar idag.
Boken är rikt illustrerad och finns även på engelska. Kan köpas genom Ericssons bokhandel, www.eebokhandel.se
Min hand är icke begåfvad att föra en skikliger penna: Fågelsjöbonden Jonas Olssons dagbok 1851-1892
Heggestad, Eva (red.)
I gårdsarkivet vid Fågelsjö Gammelgård finns sju häften med dagboksanteckningar förda av Jonas Olsson, bonde på Fågelsjö No 1 ”Bortom åa” under 1800-talets andra hälft.
Boken innehåller en kommenterad transkribering av dessa dagboksanteckningar, med personregister. Här ger även åtta nutida betraktelser över det liv som levts på Gammelgården, samt faktasidor. Boken är rikligt illustrerad, med bland annat ett flertal äldre svartvita bilder ur hembygdsföreningens arkiv. Fågelsjö Hembygdsförening.
Husbibeln
Text Maj-Britt Andersson, Foto Nina Ericson
Boken är en lovsång till Hälsinglands gamla gårdar och dess människor. Över sidorna skimrar åldrade husfasader, mästerliga smidesarbeten och sirliga tapetfragment. Här ses interiörer med guldstjärnor och vajande palmer, omgivna av målade röda och blå draperier. Röster hörs ur historien och ur det nu vardande. Detaljer framträder ur människors liv, där gårdarna och landskapet bildat väldig fond, men ibland också skör förutsättning.
Prisma.
Tapetboken Papperstapeten i Sverige
Text Ingela Broström, Elisabet Stavenow-Hidemark, Foto Lars Lööv
Nominerad till Augustpriset 2004. Ingela Broström och Elisabeth Stavenow-Hidemark tecknar här papperstapetens historia i Sverige med utgångspunkt i olika tiders mönster och modestilar, material och dekor. Med exempel från olika bostadsmiljöer i staden och på landet ges en både rik och mångskiftande bild av såväl svensktillverkade tapeter som importen från utlandet – från renässansens ornamentala mönster via de älskade gustavianska tapeterna, de franska panoramatapeterna och funkistapeterna till 1970-talets djärva mönster i vinyl och velour.
Boken är rikt illusterad med fotografier av Lars Lööv, och visar tapeter bevarade i sin ursprungliga miljö, från bondgårdar och villor till slott och herrgårdar över hela landet. Många unika exempel är hämtade från Hälsingland, samt från den unika tapetsamling som finns hos Länsmuseet Gävleborg. Byggförlaget.
Hälsingegårdar i fem socknar
Följ med på ett besök in i hälsingegårdarna! I detta rikt illustrerade verk beskrivs ingående fem utvalda gårdar i socknarna Söderala, Ovanåker, Ljusdal, Delsbo och Forsa.
Boken är resultatet av en studie som genomförts av kursen i restaureringskonst vid Kungliga Konsthögskolans Arkitekturskola. Var och en av gårdarna har inventerats grundligt – i boken redovisas gårdsbildning, gestaltning, proportioner, planlösning, konstruktion, snickerikultur, ytskikt och färgsättning. Här ges även spännande inblickar i gårdsfolkets liv och leverne. Professorerna Fredric Bedoire och Jan Lisinski vid Kungliga Konsthögskolans Arkitekturskola och länsantikvarie Erik Nordin har i sina inledningstexter satt in gårdarna i ett vidare sammanhang.
Hälsingerunor – En hembygdsbok 1996
Temanummer om Hälsinglands väggmålningar med artiklar av Maj-Britt Andersson, Roland Andersson, Nils-Arvid Bringeus, Kjell Ekelöf, Jan Lundell, Gustav Olanders, Kerstin Sinha och Stig Tornehed. Utgiven av Hälsinglands hembygdskrets.
Den stora Hälsingegården
av Fredric Bedoire och Lis Hogdal
Gårdar och befolkning i Voxnans dalgång
Fredric Bedoire och Lis Hogdal behandlar här uppkomsten och utvecklingen av det storvulna byggandet bland bönderna i Voxnadalen i Hälsingland. Från 1700-talets parstugor till 1800-talets storgårdar identifieras olika skeden i detta byggande. Så väl byggnadsbeståndet som planformernas och formspråkets utveckling belyses. De olika byggnadsperioderna tydliggörs genom en serie typexempel. I diskussionen om varför husen kom att byggas så särdeles stora just i Voxnadalen, dryftas bakomliggande lokala och regionala omständigheter, samt görs kopplingar till de stora samhällsförändringarna.
Texten har tidigare publicerats i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 5 1983 under rubriken ”Storbönder – Gårdar och befolkning i Voxnans dalgång”. Boken, som är försedd med en riklighet nya illustrationer, är utgiven av Byggförlaget, med stöd från Hälsingegårdsprojektet. Fredric Bedoire är professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, Lis Hogdal är redaktionschef på Byggförlaget.
Mannen som byggde Edsbyn
av Fredric Bedoire
Byggandet på landsbygden bar tidigt tydliga drag av professionalism, med lokalt eller regionalt verksamma yrkesmän i centrum. I denna skrift berättas närmare om Olof Johansson (1867-1933), som under fyra decennier var verksam som byggmästare i Edsbyn.
Denne mångsidige man, vars verksamhetsfält var långt vidare än enbart husbyggande, kom i ovanligt hög grad att illustrera hur nära byggnadskonstens- och samhällets utveckling hör samman. I sin arkitektoniska gärning förenade han tidens starka tro på framåtskridande och förnyelse med stor respekt för den gamla allmogekulturen.
Många av de bostadshus, ladugårdar, skolor och bönhus som uppfördes efter Olof Johanssons ritningar, finns fortfarande kvar till beskådan. Skriften ges ut av Projekt Hälsingegårdar och Ovanåkers hembygdsförening. Texten har tidigare varit publicerad i Arkitekturmuseets Årsbok 1981.
Förstukvistar i Hälsingland
av Hilding Mickelsson
I ord och bild skildras här Hälsinglands mångfald av förstukvistar, sadeltak, portaler och dörrar i skiftande former och färger. För foton och bildtexter svarar fotografen och filosofie hedersdoktorn Hilding Mickelsson.
Det omfattande bildmaterialet är hämtat från Mickelssons eget arkiv, uppbyggt under ett livslångt dokumentationsarbete av Hälsinglands kulturarv. Lars Stackell, docent vid Göteborgs universitet, medverkar med en text om förstukvistens historia. Boken är utgiven av Ekeströms Förlag.
Textilier från hälsingegårdar
Den bygger på ett urval av gamla textilier från gårdar runt om i Hälsingland. Boken visar ett 20-tal nya vävar, som tagits fram utifrån de gamla förlagorna. Det är mattor, täcken, kuddar, handdukar, gardiner och dukar i tekniker som myggtjäll, slarvtjäll, dräll och schablontryck på buldanväv. Boken ska inspirera till nyproduktion i vävstugor och hem. De olika vävarna beskrivs i bild, text och vävnotor. Bakom boken står Bollnäs-Voxnadalens hemslöjdsförening. Redaktör är chefen för hemslöjden i Bollnäs Gerd Lindqvist.