Uppsatser och avhandlingar

Forskning pågår vid högskolor och universitet både i Sverige och utanför Sverige. Här hittar något av det som har anknytning till historien om hälsingegårdar.

Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630-1800

Doktorsavhandling i historia av Maria Wallenberg Bondesson, Stockholms universitet

Norra Hälsingland uppvisar historiskt en ovanligt stor mängd religiösa konflikter. Under 1600-talet drabbades flera socknar av häxhysteri, en av få svenska 1700-talsväckelser uppstod i området och vid mitten av 1800-talet avlöste väckelserna varandra i stort sett utan uppehåll.

I Maria Wallenberg Bondessons avhandling kartläggs ett brett spektrum av religiösa konflikter i norra Hälsingland, åren 1630-1800. I ett långsiktigt perspektiv studeras häxhysteri, religiös väckelse och smärre religiösa konflikter, som trolldoms- och hädelsemål. Särskilt stort intresse ägnas de pietistiska och herrnhutistiska väckelserna under 1700-talet.

Häxhysterin och väckelserna genererade en mängd rättsliga åtgärder, vilka närgranskas i undersökningen. Så väl enskilda konflikter som konfliktmönstrens spridning studeras. Syftet är att ge en fördjupad bild av de religiösa konflikternas sammanhang, dess föränderlighet, orsaker och efterverkningar. Avhandlingen har författats inom projektet ”Att orka gå vidare. Sociala läkningsprocesser i ett lokalt perspektiv 1670-1870″. Acta Universitas Stockholmiensis,
Stockholm Studies in History 67 

Släktens territorier

Doktorsavhandling i kulturgeografi av Elisabeth Wennersten, Stockholms universitet 

En jämförande studie av sociala regelverk i det förindustriella bondesamhället i Dalarna och Hälsingland 1734-1826

Elisabeth Wetterstens avhandling belyser hur sociala regelsystem i det förindustriella samhället påverkat bebyggelsens lokalisering och odlingslandskapets utseende. I undersökningen jämförs förhållandena i de tre byarna Ullvi vid Österdalaälven i Dalarna, Säljesta vid Ljusnan i Hälsingland och Ängersjö i nordvästra Hälsinglands skogsbygder.

Genom studier av bl.a. jordrevningar, kyrkoböcker, kartor och arvsdokument framträder dessa byars sociala organisation och reproduktion. Undersökningen påvisas att byar i älvdalar och byn i skogen hade olika förutsättningar för jordbruksaktiviteter och olika socioekonomiska och befolkningsmässiga kombinationer. Förutom topologiska villkor påverkade släktskapsrelationer, giftermål och arvsregler bebyggelsens utveckling och odlingens mönster. Bönderna överenskom sinsemellan om sina jordbesittningar och vanligtvis kunde de finna lösningar anpassade till en produktion i ekologisk balans mellan behov och resurser.

För att motverka arvsdelningarnas fragmentering av jord använde sig bönderna av flera olika strategier; utbyte av äktenskapspartner, återgiften, förstärkning av släktskapsband och endogami. Gårdarnas överföring till nästa generation var inbäddad i moraliska skyldigheter, rättigheter och förutsättningar, typiska för utbyte i ett socialt system grundat på släktnätverk.

Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet ”Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år”. Meddelanden nr 112, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Periferins landskap

Historiska spår och nutida blickfält i svensk glesbygd
Ella Johansson (red.) 

I antologin Periferins landskap studeras mänskliga spår och kulturmönster i geografiska och ekonomiska ytterområden. Mångfasetterat och med stort tidsdjup ger de 15 författarna skilda perspektiv på människors förhållningssätt till landskap, plats, rumslighet och rörlighet i Norrlands inland. I fokus för flera av artiklarna står den lilla socknen Ängersjö i nordvästra Hälsinglands skogsbygder.

Boken utgör en delrapport från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Flexibilitet som tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år”. Syftet med detta projekt är att undersöka kopplingar mellan ekonomiska förändringsprocesser och lokalt utvecklade traditioner, samt hur dessa vidmakthållits eller förändrats över tid och verkar i dagens samhälle. Forskare i arkeologi, ekonomisk historia, historia, kulturgeografi, medeltidsarkeologi, socialantropologi samt vegetationsekologi finns med i projektgruppen.

Boken ges ut av Nordic Academic Press.

Läsarna som brände böcker

Erik Janson och erikjansarna i 1840-talets Sverige

Doktorsavhandling i teologi av Cecilia Wejryd, Uppsala universitet

Erikjansarrörelsen växte fram när lekmannapredikanten Erik Jansson mötte läseriet i Hälsingland. Väckelsen kring Jansson spreds snabbt i läsarnas nätverk och skapade konflikter i lokalsamhället. Erikjansarnas utvandring framstår än idag som unik i sitt slag i den svensk-amerikanska emigrationshistorien. I Cecilia Wejryds avhandling granskas denna rörelses framväxt och förkunnelse. Genom en närgången beskrivning av en extrem religiös grupp ges en bild av det traditionella enhetssamhällets upplösning. Erikjansar-rörelsen uppstod i en tid då landsbygden nåddes av moderna strömningar av mångfald och individualism. I mycket framstår rörelsen som en reaktion mot dessa moderna drag, vilka samtidigt utgjorde dess förutsättning.

Teologiskt kännetecknande var en kompromisslös antiluthersk hållning, med stränga krav på syndfrihet och fullkomlighet. Efter att ha anordnat ett flertal offentliga bokbål emigrerade erikjansarna till Amerika. På prärien i Illinois anlades så det självförsörjande samhället Bishop Hill, en koloni som gavs eskatologisk betydelse, som det nya Jerusalem.

Boken är utgiven av Svenska kyrkohistoriska föreningen.

Gårdar och folk i skogsbygd

av Elisabeth Wennersten

Om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Ängersjö by, Ytterhogdals socken 1734-1815

Elisabeth Wennersten, doktorand i kulturgeografi vid Stockholms universitet, ser här på relationen mellan människa och landskap ur ett agrarhistorisk perspektiv. Befolknings- och bebyggelseutvecklingen i skogsbyn Ängersjö följs i detalj. Här granskas reglerna för ägande, arv och förvärv av jord samt giftermål, och hur detta har påverkat kulturlandskapet.

Syftet är att spåra de sociala regelverk som bondesamhällets människor tillämpat för att utöva kontroll över sina resurser. Bland illustrationerna finns kartor, fotografier och släkttavlor från Ängersjö. Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet ”Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år”. Meddelanden nr 109, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Anspråk och argumentation

En studie av användning och uttolkning av lag vid naturresurskonflikter i nordvästra Hälsingland, ca 1830 – 1870

Doktorsavhandling i ekonomisk historia av Anna Eriksson-Trenter, Uppsala universitet

Vid mitten av 1800-talet möttes lokalsamhällena i Norrlands inland av omvälvande förändringar. Trävaruindustrin fick då sitt genombrott i dessa trakter, varvid invanda begrepp ifrågasattes gällande rätten till ägande och nyttjande av skog och mark.

I Anna Eriksson-Trenters avhandling studeras hur bönder, nybyggare och bolag använde sig av sedvänjor och regelverk för att trygga sina rättigheter till naturresurserna i nordvästra Hälsinglands skogsbygder under perioden 1830-1870. Det var vid denna tid den s.k. avvittringen, den första privatiseringen av skogsmark, skedde i dessa områden. I undersökningen granskas rättsfall från detta historiska brytningsskede, där traditionella värderingar och sedvänjor kolliderade med det framväxande industrisamhällets normer och lagar. Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet ”Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år”.
Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Economic History 61

Jord, linne eller träkol?

Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850
Doktorsavhandling i historia av Rosemarie Fiebranz, Uppsala universitet

De hundra åren efter 1750 var en tid av stora omvälvningar i Bjuråkers socken i norra Hälsingland. Befolkningen tredubblades och den tidigare homogena bondebefolkningen skiktades. Jorden delades efterhand upp i mindre enheter och många små torp och backstugor anlades i byarnas utkanter. Vattendrivna linberedningsverk började byggas i stort antal. Man odlade lin, spann och vävde stora mängder linneväv som såldes till köpmän och på marknadsresor. Många började också arbeta för järnbruken, Strömbacka och Hedvigsfors, med kolning och transporter.

I Rosemarie Fiebranz avhandling undersöks dessa omvälvningar från ett hushållsperspektiv, där relationerna mellan män och kvinnor är särskilt betydelsefulla. Frågan är vad som avgjorde hur människorna i de jordbrukande hushållen agerade under en tid av så stora förändringar. Genusarbetsdelningens normer, liksom de kulturella mönstren för egendomsöverföring mellan generationerna, undersöks i syfte att förstå hushållsstrategierna. Bjuråkersbornas liv och handlande följs med hjälp av många olika slags källor, för att skapa en så fyllig bild som möjligt av de hundra årens utveckling. Förändringarna inom jordbruket under denna period blev avgörande för industrialiseringen i Sverige. Här ges en ny inblick i hur en historisk brytningstid kunde te sig från ett lokalt perspektiv, för de arbetande människorna på landsbygden.
Studia Historica Upsaliensia 203.

Gården och familjen

av Elisabeth Wennersten

Om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Säljesta by, Järvsö socken 1734-1826

Elisabeth Wennersten, doktorand i kulturgeografi vid Stockholms universitet, ser här på relationen människa och landskap ur ett agrarhistoriskt perspektiv. Befolknings- och bebyggelseutvecklingen i byn Säljesta följs i detalj. Här granskas reglerna för ägande, arv och förvärv av jord samt giftermål, och hur detta har påverkat kulturlandskapet.

Syftet är att spåra de sociala regelsystem som bondesamhällets människor tillämpat för att utöva kontroll över sina resurser. Bland illustrationerna finns flera kartor och fotografier från Säljesta.

Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet ”Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år”. Meddelanden nr 108, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Allmogemålaren Anders Ädel

Doktorsavhandling i konstvetenskap av Maj-Britt Andersson, Uppsala universitet

Vid 1800-talets mitt anlitades den indelte soldaten Anders Ädel (1809-1888) i Ljusdal att inreda bondgårdar i nordvästra Hälsingland. Han gav namnet ”Ädelmålning” åt ett särpräglat ljusdalgustavianskt inredningsmåleri som utbildades bland allmogen i Ljusdalstrakten.

Denna konstnär har tidigare endast varit känd genom muntlig tradition. I Anderssons undersökning rekonstrueras Ädels biografi, samt presenteras flera nya rön om den tid och omgivning som han levde och verkade i. Boken är försedd med ett rikt bildmaterial och har en sammanfattning på engelska. Prisma.