Kunskapsstyrning
Nationellt system för kunskapsstyrning är den gemensamma modell som Sveriges hälso- och sjukvård använder vid utveckling av en mer kunskapsbaserad, säker, personcentrerad, jämlik, tillgänglig och effektiv vård.
Rutiner för vårdgivare: "Nationellt kliniskt kunskapsstöd" NKK.
Mål för kunskapsstyrningens arbete:
- Att vårdens medarbetare får ett bättre kunskapsstöd vid behandlingar.
- Att vården blir mer jämlik både inom en region och mellan regionerna.
- Att patienter upplever en ökad kvalitet i sin vård.
Alla Sveriges regioner bidrar med resurser och kompetens för att ta fram ny kunskap och nya vårdförlopp. Arbetet bedrivs dels i ett nationellt primärvårdsråd, dels i 26 nationella programområden (NPO). Exempel på dessa är; akut vård, infektionssjukdomar, levnadsvanor.
I Region Gävleborgs lokala programområden (LPO) ligger fokus på att omsätta den nya kunskapen i handling och säkerställa att den når hela vägen ut till varje patient.
Införande av nationella kunskapsstöd
Nationellt fastställda kunskapsstöd hanteras systematiskt.
- Kunskapsstöd tas fram nationellt och skickas på remiss. Remisser för kunskapsstöd är ofta öppna vilket innebär att alla organisationer, föreningar och personer som så vill kan svara.
- Regionen bereder ett remissvar. Arbetet med sammanställda remissvar sker inom berörda lokala programområden.
- Remissvar behandlas nationellt och kunskapsstödet godkänns. De inkomna remissvaren behandlas och kunskapsstödet godkänns på nationell nivå.
- Regionen tar emot kunskapsstödet. Kartläggning av nuläge och önskat läge samt förberedelse för implementering. Kunskapsstyrningsrådet beslutar om införande.
- Lokalt införande, uppföljning och ständig förbättring. Under ledning av ansvarigt programområde (LPO) arbetar en lokal arbetsgrupp (LAG) eller ett processteam med införandet av kunskapsstödet.
Så fungerar nationell kunskapsstyrning
Kontakt
kunskapsstyrning@regiongavleborg.se
Samordnare
Frida Andersson, frida.andersson@regiongavleborg.se