Lokal ull blev hållbart möbeltyg med stöd från Region Gävleborg

– Stödet har betytt väldigt mycket för vårt projekt! Inte minst för att vi genom det fått kontakt med olika aktörer i regionen, och till ett nätverk av textila aktörer i Sverige, berättar textilkonstnären Iwa Herdensjö Hofring.

Det är hon och formgivaren Erica Laurell som tillsammans har formgett och producerat möbeltyget ”Agnes” i ull och lin, inom ramen för projektet ” Dunklet mellan träden – Från får till möbel”.

– Vår utgångspunkt var frågeställningen: går det att producera ett möbeltyg industriellt, som är producerat helt i Gävleborg från råvara till färdig produkt, berättar Erica Laurell.

Starten: ett samtal om får

Idén till projektet kom till när Iwa och Erica deltog i projektet Textil Hälsingland, som drevs av Hälsinglands museum under 2022–2023.

Tillsammans med dåvarande museichef kom Iwa och Erica snabbt i samtal om får, om all svensk ull som slängs och om vilka föreställningar som den svenska ullen förknippas med.

– De bilder vi har av ulltextilier är ofta att de är naturfärgade, stickade för hand eller tovade, säger Iwa.
Tillsammans inspirerades de att skapa något annat av den svenska ullen, något som gick utanför de vanliga förutfattade idéerna.

Industriell tillverkning av ull

– Det var då vi tog oss an utmaningen att försöka använda ullen industriellt inom landet, samtidigt som vi ville bidra med ett annat uttryck – något exklusivt. Med den grövre ull som oftast finns att tillgå från de svenska allmogefåren gick tankarna naturligt till ett möbeltyg, säger Iwa.

Så föddes projektet ” Dunklet mellan träden – Från får till möbel”, som 2024 fick finansieringsstöd av Region Gävleborg. Det stöttades också av Hälsinglands museum.

Projektets syfte låg nära slöjdens traditioner och värden, där kunskap om material och lokala produktionskedjor har stor betydelse. Där finns viktiga erfarenheter att ta vara på och inspireras av i arbetet med samtidens hållbarhetsutmaningar.

Resultatet blev ”Agnes”. Ett tyg vävt i så kallad jacquard, som är en vävteknik för att skapa genomvävda mönster med reliefeffekt.

Tyget gjordes i fyra olika färgställningar i en blandning av lin och ull där lin utgör varpen och ullen är inslagen.

Inre landskap

Motivet skapade Iwa och Erica med inspiration från Gävleförfattaren Agnes von Krusenstjerna.

– Den lokala förankringen har varit viktig i varje steg när vi sökt leverantörer, men också när vi designat motivet. Med stöd av Region Gävleborg ville vi lyfta en kvinna med koppling till trakten – därav Agnes. I sina romaner skildrar hon naturen i detalj, vilket kan läsas som metaforer för de inre landskapen, berättar Iwa.

Det går!

Vad blev då svaret på frågan om inhemsk, industriell textiltillverkning av ull är möjlig? Jo, det går att få till, men det krävs tid och pengar. Produktionen av Agnes har till stora delar skett i Gävleborg, av svenska material.

– Det här projektet visar att det faktiskt går om man samlar rätt kompetens. Vi har kunskapen kvar i landet, men den är ofta småskalig. Det som varit väldigt tydligt är att producenterna vill vara med. Alla vi jobbat med har varit väldigt lösningsinriktade och det finns ett stort engagemang, även om kapaciteten ibland är begränsad, säger Erica.

Hög kvalitet

En bärande tanke i projektet har varit att det färdiga tyget ska visa på svensk hantverksindustris förmåga att uppfylla höga krav, inte bara på funktion utan också på design och hållbarhet.

– För oss är det viktigt att produkten står på egna meriter. Tyget ska hålla samma nivå som andra möbeltyger, inte väljas bara för att det är svenskt, säger Erica.

Lärdomar

Längs vägen lärde de sig att det gäller att arbeta utifrån förutsättningarna och anpassa sig till sådant som den svenska ullens kvalitet, till den teknik som finns att tillgå för att färga industriellt och storleken på vävstolar.

– Allt vi har lärt oss tar vi med oss vidare, både i nya projekt och i hur vi jobbar med textil framöver, säger Erica.

Tyget visades på vävmässan VÄV2025 i Gävle och ställs nu ut på Hälsinglands museum till och med den 27 september.