Månadens fotografi april

1853, tio år innan landstinget bildades, var Gävleborg en renodlad skogs- och jordbruksbygd. Det fanns inga utbyggda riksvägar eller landsvägar, ingen ostkustbana eller stambana och inget Sandviken. Kuststäderna fanns; Gävle hade fått stadsprivilegier redan 1446, Söderhamn 1620 och Hudiksvall 1582. Samtida med att Hudiksvall blev stad fick Gävleborg också sin första etablerade sjukvårdsinrättning då det så kallade ”hospitalet för fattiga o. orkeslösa sjuklingar från Gävleborgs län” öppnade i Gävle 1594. Hospitalet hade även Härjedalen som upptagningsområde vilket är intressant i sig med tanke på att det vid denna tid som sagt inte fanns vare sig järnvägar eller ett utbyggt vägnät.

Precis de här åren innan landstinget bildades hände något intressant som för alltid skulle förändra inte bara Gävleborg utan hela Sverige. Industrialiseringen kom till Sverige på allvar då det i och med 1848 års nya aktiebolagslag blev enklare för industrier att skaffa kapital och att expandera. Aktiebolagslagen och nya exportmöjligheter gjorde att antalet industrier ökade lavinartat på väldigt kort tid. Arbetsmiljön var inte den bästa i 1800-talets gruvor, stålverk och fabriker och arbetarfamiljerna bodde ofta i trånga arbetarbostäder som byggdes i anslutning till industrierna. Som en arbetsförmån inrättade ibland bruksägare sjukstugor i anslutning till industrierna för att arbetarna och deras familjer vid behov skulle få adekvat sjukvård om de skadades i arbetet eller drabbades av tidens vanliga sjukdomar som exempelvis tuberkulos eller dysenteri. Efter Norrlandskusten började sågverksbolag poppa upp som svampar ur marken och de gamla vattensågarna ersattes med den nya tidens ångsågar för att effektiversera produktionen. Järnbruken var ofta var placerade i skogsrika områden i Sveriges inland och även dessa såg möjligheterna att expandera tack vare den nya lagstiftningen. Problemet man var tvungen att lösa för att industrierna skulle kunna expandera och nå sin fulla kapacitet var dock hur man skulle transportera trä och järn ut till kusterna för att kunna frakta produkterna vidare med skepp ut i Europa. Då hände något intressant. 

Järnvägen kom till Gävleborg

Pehr Murén var vid den här tiden grosshandlare i Gävle. Han insåg tidigt att järnvägen, denna nya revolutionerande uppfinning som tagit USA och Storbritannien med storm, innebar nya möjligheter för att snabbt och effektivt kunna transportera varor från en del av Sverige till en annan. Murén var av uppfattningen att med hjälp av järnväg och infrastruktur skulle man kunna ena Sverige och länet och han blev snabbt en ivrig förespråkare av järnvägen. Något Murén särskilt hade siktet inställt på var att få till stånd en förbindelse från det trä- och järnrika Dalarna till hamnen i Gävle. Detta ledde till att Murén blev en ledande initiativtagare till Gefle-Dala Järnväg som öppnades för trafik 13 juli 1859 och därmed blev Sveriges första fullbordade järnväg. 

Till saken hör att Pehr Murén var god vän med Göran Fredrik Göransson, brukspatron vid Högbo bruk. När det stod klart var järnvägen skulle dras fram flyttade Göransson helt sonika sitt bruk från Högbo till en plats som skulle ligga i anslutning till den nya järnvägen. Platsen var Sandviken och därmed var ”Sandvikens Jernverks Aktie-Bolag”, dagens Sandvik, bildat. Runt det nya bruket skulle orten Sandviken växa fram. Året var då 1862 och Gävles brukspatroner, grosshandlare och andra prominenta personer insåg att man med järnvägens hjälp kunde binda samman länet och faktiskt börja bygga det samhälle vi känner idag. Samma år genomfördes 1862 års kommunalreform och 21-25 september året därpå sammanträde det nybildade Gävleborgs läns landsting för första gången. Pehr Murén själv var en given landstingsman och blev vice ordförande vid landstingets första sammanträde. Landstingets uppdrag stämde väl överens med Pehr Muréns och de andra landstingsmännens vision; att ena och bygga Gävleborg starkare och föra länet in i framtiden.

Landstinget bildas

På landstingets första sammanträde handlade mycket om att sätta formerna för hur landstinget skulle organiseras och arbeta. Bland annat anställde och utdelade man instruktioner till landstingets förste tjänsteman som var både sekreterare och kamrer. Landstingets ursprungliga uppdrag var att utgöra en administrativ nivå mellan kommun och stat inom flera fält och att utgöra ett regionalt självstyrelseorgan med syfte att föra länet in i framtiden. För att ombesörja detta tillsattes följande fyra utskott: 

• Utskottet för den allmänna hushållningen och allmän ordning och säkerhet (organisationsutskottet).
• Utskottet för jordbruket och de andra näringarna.
• Utskottet för kommunikationsväsendet.
• Utskottet för hälsovården och undervisningen. 

Utskottet för hälsovården och undervisningen ansvarade för att medel tilldelades de verksamheter som kunde bidra till förbättrad undervisning och hälsovård i Gävleborg. Ett av de allra första beslut som fattades på landstingets första sammanträde var att bidra med medel till det nya statliga spetälskesjukhuset som skulle byggas i Järvsö. Sjukvårdsverksamheter fanns i Gävleborg långt innan landstinget bildades men nu blev uppdraget att ombesörja att alla medborgare i länet skulle få tillgång till vård oavsett var i länet man bodde. Bland annat betalades medel ut till de sjukstugor som byggdes i anslutning till länets alla nya industrier, exempelvis sjukstugan i Sandviken och Ljusne. Båda dessa sjukstugor skulle så småningom vidareutvecklas till att bli fullvärdiga sjukhus med medicin- och kirurgavdelningar. 

Landstinget blir ansvarig för sjukvården

Landstingen fick genast ansvar för de existerande länslasaretten som tidigare styrts av företrädare utsedda av landshövdingen. I och med bildandet av landstingen tillsattes sjukhusdirektioner bestående av ledamöter utsedda av landstingen själva. I och med 1922 års nya sjukvårdslag förtydligades landstingens hälso- och sjukvårdsuppdrag ytterligare och det breda ansvaret för hälso- och sjukvården överfördes till landstingen. 1928 fattades principbeslut om att landstingen skulle ansvara för drift och förvaltning av den slutna kroppssjukvården förlagd till sjukhus och lasarett. Det skulle dröja ytterligare några decennier innan landstingen övertog ansvaret för statliga och kommunala vårdformer som mentalsjukvården och öppenvården, det vill säga det gamla provinsialläkarväsendet och barnmorskeväsendet. 

Bollnäs sjukhus stod färdigt 1923 och blev därmed det första sjukhus som byggdes efter att Gävleborgs läns landsting övertagit hälso- och sjukvårdsansvaret i Gävleborg. Strax därpå tillkom Ljusne sjukhus 1924, Ljusdals sjukhus 1939 och Sandvikens sjukhus 1957. Allt eftersom åren gick överfördes fler och fler hälso- och sjukvårdsverksamheter till landstinget och även nya sjukvårdsformer kom till, till exempel infördes förberedande mödravård, särskild barn- och ungdomssjukvård och psykiatrin delades upp i barn- och vuxenpsykiatri. 

Många gånger har hälso- och sjukvården i Gävleborg stuckit ut och faktiskt varit världsledande och banbrytande. Här genomfördes Sveriges första lyckade blodtransfusion på Hudiksvalls lasarett sommaren 1916, här genomfördes världens första masscreening med mammografi och här grundades ett av de två första landstingsdrivna mentalsjukhusen i landet i och med inrättandet av Hälsinge sjukhus i Bollnäs 1962. 

Månadens fotografi föreställer ett bygge vid Bollnäs sjukhus, det första av länets sjukhus där landstinget från början var ansvarig för drift och förvaltning. I bild ser vi bygget av Bollnäs sjukhus sanatoriebyggnad den 11 november 1947. Samma dag har man hissat taklagsflaggan och maskinist tillika hobbyfotograf Ossian Friberg var där för att föreviga ögonblicket med sin kamera.

Bygget av sanatoriebyggnaden på Bollnäs sjukhus 1947.

Känner du till något mer om bilden? Finns sanatoriebyggnaden fortfarande kvar idag? Skriv gärna till regionarkivet och berätta mer.

Under jubileumsåret 2022 vill regionarkivet uppmärksamma Region Gävleborgs hälso- och sjukvårdsverksamhet lite extra. Har du något tips på en händelse eller en person som vi bör berätta mer om här i Månadens fotografi? Varmt välkommen att skicka in dina tips till oss.

Epost-adress:
regionarkivet@regiongavleborg.se

Postadress:
Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle