Hur maten blev en del av hälso- och sjukvården

Patientrullan från 1768 är ett viktigt tidsdokument från 1700-talets Gävleborg, som berättar mycket om tidens kosthållning samt hur diagnosen ”utsvulten” bäst botades. Den berättar också om hur kosten blev en del av den förebyggande hälso- och sjukvården för att uppnå bättre folkhälsa.

Patientrullan hittades under en massa damm och bråte i samband med en förrådstömning på Gävle sjukhus våren 2013. Enligt vårdhistorisk litteratur härstammar rullan från gamla Gefle Lazarett som sägs ha varit 1760-talets enda organiserade lasarettet (undantaget Falu gruvstuga) norr om Dalälven. Lasarettet, som hade hela Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen som upptagningsområde, ska ha legat ”norr om staden” som stadsdelen norr om dagens Alderholmen då kallades.

Bilden föreställer köket på Gävle sjukhus 1987. Är det strömmingsflundror man kan skymta i tråget till höger i bild? (Klicka på bilden för att se den i större format). Foto: Sven Östberg. Källa: Regionarkivet

Unikt tidsdokument

Rullan som är unik i sitt slag har inte bara överlevt många år av olämplig förvaring i ett dammigt förråd, den har innan dess också överlevt en stadsbrand, ett antal flyttar, epidemier och stora rivningsprojekt staden över. Tack vare att rullan hittades och togs om hand kan man idag bland annat läsa om gävlebon Jonas Ekman som inkom till lasarettet den 17 september år 1772. Enligt rullans diagnoskolumn inkom Ekman ”utsvulten” och när han skrevs ut den andra november samma år konstaterades han som ”mättad”. Diagnosen ”utsvulten” är ett återkommande inslag som förekommer på flera platser i rullan vilket berättar en hel del om levnadsförhållanden för 1700-talets gävleborgare.

Maten som en del av vården

På landets första, ofta trånga och smutsiga lasarett frodades smittorna. Sjukvårdshandlingar från tiden visar att patienter som kom från fattiga förhållanden ofta var undernärda och led av olika typer av bristsjukdomar. Ganska tidigt blev man inom lasarettsverksamheterna medvetna om att kosten var en viktig faktor om patienterna skulle återhämta sig och tillfriskna. Allt eftersom tiden gick lade man allt större vikt vid att tillhandahålla patienterna näringsrik och hälsosam mat och man såg tidigt samband mellan den bättre och näringsrikare kosten och ett snabbare tillfrisknande bland patienterna.

Kök och kökspersonal blev så småningom ett oerhört viktig inslag i ett modernt sjukhus med självaktning och till sjukhuset köpte man in kvalitetsmat som skulle göra patienterna gott.

Mellanrubrik: Gryn och kött till middag

I ett bevarat dokument märkt ”Spisordning vid lasarettet och kurhuset i Gefle” från år 1844 kan man läsa i detalj vad patienterna erbjöds i matväg. Till middag serverades följande:

• tre åttondels kanna soppa med kött
• en halv mark färskt oxkött
• två lod korngryn
• ett lod havregryn
• ett sjättedels lod ingefära
• persilja, morötter, purjo eller selleri efter behov eller tillgång.

Dessutom kött och dryck efter läkarens föreskrift.

Sagosoppaportionen

Utöver middagsmålet mitt på dagen serverades också kvällsmat och patienterna kunde även tilldelas specialmål såsom dietportion, buljongportion, mjölkportion eller så kallad sagosoppaportion. Sagosoppaportionen bestod av gröt tillagad på så kallade sagogryn som smaksattes med sviskon, kanel och sirap. För många medborgare var detta betydligt bättre mat än vad man var vana vid i hemmet vid denna tid.

Spisordning på 1930-talet

Av ytterligare en bevarad spisordning från år 1935 framgår att 91 år senare fick patienterna en mer varierad kost. Patienter på allmän sal serverades frukost bestående av havre- eller vetemjölsvälling, rågbröd, margarin och mjölk. En vanlig vecka serverades följande till middag:

• Söndag: ugnsstekt skinka eller annan stek, potatis, sås, fruktsoppa eller blåbärssoppa
• Måndag: pölsa eller köttbullar, potatis, fruktkräm eller aprikoskräm, mjölk
• Tisdag: pepparrotskött, pepparrotssås, potatis, rabarbersoppa
• Onsdag: stekt strömming, potatis, välling
• Torsdag: spenatsoppa eller ärtsoppa med fläsk, pannkaka, lingonsylt eller blåbärssylt
• Fredag: blodpudding med lingon eller köttfärs med potatis med för årstiden lämplig grönsak, rabarbersoppa eller aprikoskräm
• Lördag: färsk fisk, potatis, sås, havresoppa med russin eller ärtpuré.

Spisordningar från övriga länets sjukhus finns till viss del bevarade i regionarkivet och man kan se att det serverades ungefär samma typ av mat på samtliga sjukhus.

Brickmat på 1980-talet

Idag är måltider till inneliggande patienter en självklar del av hälso- och sjukvården. Fotografiet ur regionarkivet föreställer köket på Gävle sjukhus år 1987. Är det mat till patienter som förbereds på brickorna på rullbandet eller är det till personalen i personalmatsalen (som för övrigt är regionarkivets nuvarande lokaler)? Är det strömmingsflundror man kan skymta i tråget till höger i bild?

Känner du till något mer om bilden? Skriv i så fall gärna till regionarkivet och berätta mer.
regionarkivet@regiongavleborg.se

Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle