Månadens fotografi, december 2023: Nedslag i provinsialläkararkiven

Månadens fotografi för december tar oss med till provinsialläkare Synnergren i Alfta år 1941.


Cirkulär från Kungliga Medicinalstyrelsen som 1941 inkommit till provinsialläkare Synnergren i Alfta. Foto: Regionarkivet

Det är mitten på juni under andra världskriget och ransoneringen på matvaror är hård. Det som vi idag ser som en vanlig matvara – olivolja – var under 1940-talets Sverige något som skrevs ut på recept av läkare och såldes på apotek. I det krigshärjade Europa uppstod brist på detta medikament, vilket fick Kungliga medicinalstyrelsen att utkomma med direktiv till alla ”läkare och veterinärer i riket”. Så även till herr provinsialläkare Synnergren i Alfta.

Provinsialläkarna var föregångare till distriktsläkarna och vår tids hälsocentraler. De var direkt underställda staten och de flesta provinsialläkararkiv finns idag bevarade i Riksarkivet som övertar statliga verksamheters arkiv. I regionarkivet förekommer dock flera provinsialläkararkiv, vilket ger oss tillgång till deras ofta välbevarade och spännande handlingar.

Sjukvård i minsta lilla by

Regionarkivet har dykt ner i Alfta och Kilafors provinsialläkararkiv, där det statliga huvudmannaskapet blir tydligt i de många cirkulär och direktiv från statliga myndigheter som finns bevarade. Provinsialläkarna var uppdelade i olika distrikt med det ofta svårgenomförda uppdraget att se till att minsta lilla by i skogen hade tillgång till sjukvård. På så sätt nådde det nationella och statliga ända ner i det lokala och lilla.

:
Cirkulär från Statens Livsmedelskommission, inkommet till provinsialläkaren i Kilafors år 1943. Foto: Regionarkivet

Ransonering av fiskbullar

1943 var doktor Hugo Godell provinsialläkare i Kilafors distrikt. Även han var underställd de statliga direktiven och fick i slutet på januari detta år ta emot ett cirkulär från Statens livsmedelskommission. Här kunde han läsa att lagret av fiskbullar börjat sina och att man därför tvingats besluta att de fiskbullar som nu fanns enbart skulle utdelas till ”särskilda ändamål”, bland annat till sjuka.

Idag skulle många av oss (kanske) ha rynkat på näsan åt en tallrik fiskbullar vid sjukhussängen, men i ett Sverige märkt av kriget var detta uppenbarligen en så pass viktig matvara att den var förbehållen samhällets mest utsatta.


Ur ”Förste provinsialläkarens årsberättelse över hälso- och sjukvården i Gävleborgs län år 1904”. Foto: Regionarkivet

Kända kvacksalvare

Men det var inte bara krigets ransoneringar som påminde distrikten om den statliga styrningen. Vid varje årsslut var provinsialläkarna ålagda att i omfattande årsberättelser föra noggrann statistik över bland annat de som bodde i distriktet, vilka sjukdomar som drabbat bygden och hur många som avlidit under året. De skulle även redogöra för hur vattentillgången såg ut i distriktet, hur invånarna bodde och i vilket skick bostäderna var samt rapportera eventuella kvacksalvare, kaffemissbruk och spritkonsumtion.

Årsberättelserna sammanställdes av en förste provinsialläkare, en slags chefsläkare med ansvar för alla provinsialläkare i länet, till en mindre bok, som skickades till Kungliga medicinalstyrelsen i Stockholm.

I ”Förste provinsialläkarens årsberättelse över hälso- och sjukvården i Gävleborgs län år 1904” finns en intressant redogörelse över de kända kvacksalvare som provinsialläkarna i distrikten rapporterat om. Bland kvacksalvare i Bergsjö distrikt listas bland ”de mest kända” herr kommunalordförande Åhs i Gnarp – en man med makt, kan vi tänka oss. Men kommunalordförande eller ej, en kvacksalvare skulle föras in den statliga statistiken. Så även i Gnarp.

Vet du något mer om bilderna?

Känner du till mer om provinsialläkararkiven? Hör gärna av dig till regionarkivet och berätta!

regionarkivet@regiongavleborg.se
 
Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle