Månadens fotografi mars 2024: Kvinnorna på Gävle sjukhus tvättinrättning
Om en yrkeskår som verkat i det fördolda, berättar mars månads fotografier från regionarkivet. Läs om tvätterskor, tvättbiträden, linne- och tvättföreståndarinnan, om vem som skötte mangeln och en särskilt anställd maskintvätterska.
Regionarkivet har flera gånger berättat om de olika vårdyrkena inom Region Gävleborgs verksamheter. I marsversionen av Månadens fotografi berättar arkivet denna gång historien om ett under lång tid utpräglat kvinnoyrke som hade stor betydelse för sjukhusens verksamhet, men som verkade mer i det fördolda än både sköterskorna, läkarna och vårdbiträdena. Följ med sjukhusets tvätterskor genom tre decennier.
Uppställning kring strykbordet
Månadens fotografi är taget i Gävle sjukhus tvättinrättnings stryk- och mangelrum år 1907. Tre kvinnor står ordentligt uppställda vid strykbordet med de tunga strykjärnen i gjutjärn. Bakom dem står en man vid den stora mangelmaskinen. I Gävle lasarettsdirektions protokoll, som också förvaras i regionarkivet, redogörs noga för antalet anställda inom varje yrkesgrupp. Av 1907 års protokoll framgår att lasarettet hade en tvätterska och två tvättbiträden.
På baksidan av fotografiet kan vi läsa att från vänster står Anna Solberg, Betty Boman och Emma Lind. Vid mangeln står Johan Sundberg, patient vid dåvarande ”dårstugan”. Utifrån kvinnornas poser och placering kan vi kanske gissa att Betty, med sin bestämda hand på strykbordet och auktoritära hållning, är tvätterska. I direktionsprotokollet får vi även veta att tvätterskan avlönades med 200 kronor per år och tvättbiträdena med 150 kronor per år. Det kan jämföras med drängens 300 kronor, eldarens 600 kronor och vaktmästarens 800 kronor.
Gammal maskin i trä
Samma år som fotografiet tas nämns också Bettys, Annas och Emmas arbetsmiljö i direktionens protokoll. Ledamöterna diskuterar tvättinrättningens eftersatta utrustning och behandlar bland annat frågan om att köpa in en ny tvättmaskin.
Här uppmärksammas att den enda nuvarande maskinen (i trä) har varit i bruk sedan lasarettets öppnande 1887 och ”ny sådan måste anskaffas utan uppskof”. Man understryker även vikten av att en hissbar koktunna köps in för att göra tvättinrättningen ”mera tidsenlig”. Lasarettet expanderar och det påverkar inte bara sjukvården, utan även den kringliggande verksamheten.
Höjda löner och fler anställda
Ytterligare ett decennium fram hittar vi en bild från ett annat rum på samma tvättinrättning. Fotot visar fyra kvinnor uppställda vid de olika maskinerna. Här syns bland annat två stora, hissbara kärl, som verkar ha kommit på plats efter direktionens beslut 1907.
På baksidan av detta foto står dock skrivet ”Tvätten 1913 (inredningen förmodligen av betydligt äldre datum)” och kanske var utrustningen redan utdaterad i en tid då nymodigheterna inom industrin avlöste varandra. Lasarettets fortsatta utvidgning har också lett till att ytterligare ett tvättbiträde anställts. Kvinnornas löner har höjts till 240 kronor för tvätterskan och 200 kronor för biträdena.
Även år 1929 förevigades tvättinrättningen på Gävle sjukhus med ett fotografi taget mitt under pågående arbete. Tyvärr finns inga namn noterade på detta fotografi, men vi får åtminstone en tydlig bild av hur de anställda kvinnorna vid ”tvätten” hade det. En stor mangel tornar upp sig i förgrunden där två kvinnor arbetar och längre bak syns både maskin och tvättkar. Mitt i rummet sträcks och viks de tvättade textilierna innan de är klara att användas igen.
Vid denna tid har tvätterskan fått en ny titel som linne- och tvättföreståndarinna, tvättbiträdena utökats till sex stycken och en särskild maskintvätterska har anställts. Sjukhusets fortsatta expansion under första delen av 1900-talet märks tydligt genom den utökade personalstyrkan och den större och modernare utrustningen. Det som är bestående är vilka som manglar, tvättar och viker – nämligen kvinnorna.
Känner du till något mer om bilderna? Skriv gärna till regionarkivet och berätta mer!
regionarkivet@regiongavleborg.se
Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle