Vårbruk och fäbodliv vid Helsingegårdens lanthushållsskola

Historien om Helsingegårdens lanthushållsskola börjar med en kvinna, en ko och en dröm. År 1918 klev Agnes Sundberg av tåget i Järvsö för att grunda en skola som skulle ge jordbrukets döttrar professionell kunskap i hushållsekonomi och livsmedelshantering.

Det var en tid när jordbrukssamhället blomstrade. Landstinget hade redan vid sitt första sammanträde 1863 pekat ut jordbrukets utveckling och organisering som en viktig fråga, och såg utbildning inom jordbruk och lanthushåll som ett viktigt led i att utveckla och modernisera näringen.

Vårbruket som pedagogik och försörjning

Om våren, när tjälen gick ur jorden i Järvsö, inleddes vårbruket – en av de mest intensiva perioderna på läsåret.

För elever och personal vid Helsingegården var arbetet på åkrarna betydligt mer än en lektion i jordbruk. Det lade grunden för att eleverna senare skulle kunna sköta ett eget lanthushåll och bidrog även till att finansiera skolformen.

Under tidigt 1900-tal var flera av landstingets verksamheter till viss del självförsörjande på livsmedel. Genom egen djurhållning, trädgårdsodlingar, fruktträd och jordbruk vid skolor, sjukhus och anstalter kunde man hålla nere driftskostnaderna. Helsingegården och Karlsbergs sinnesslöanstalt i Gävle är två exempel.

Överskottet från odlingarna blev mat på bordet för både personal, elever och patienter. För eleverna innebar vårbruket en direkt inblick i denna cirkulära ekonomi – från att sätta potatis och så grödor som senare skulle förädlas, till att förstå sambandet mellan jordens avkastning och hushållets budget.

Fäbodliv

När vårbruket var avslutat och sommarens frodiga marker väntade flyttades fokus från åkern till fäbodvallen. Att flytta boskapen till skogsbete gjorde det möjligt att utnyttja skogens och utmarkernas betestillgångar, och för eleverna var detta en central del av utbildningen.  

     

På fäbodvallen fick eleverna praktisk träning i att sköta boskap och ta tillvara råvaror under enkla förhållanden. Här kärnade man smör och ystade ost som sedan lagrades i fäbodvallarnas jordkällare.

Arbetet var fysiskt krävande och styrdes av naturens rytm, men det fanns också utrymme för vila, återhämtning och gemenskap. Mellan mjölkningen och vaktandet av djur fanns tid för vila i gräset och kaffe i solen – en sommarglädje som blev en motvikt till vårens hårda arbete på åkrarna.

Ett respekterat livsverk

Efter Agnes Sundbergs bortgång 1952 tog landstinget över driften av Helsingegårdens lanthushållsskola, enligt hennes egen vilja.

Under den handlingskraftiga Guri Bergströms ledning växte skolans anseende. Helsingegården blev en institution som inte bara lockade lokala elever utan även prominenta gäster. Både kronprinsparet och dåvarande utbildningsminister Olof Palme besökte skolan för att se hur modern husmorsutbildning bedrevs.

När Helsingegården slutligen lades ner 1989 markerade det slutet på en era. Fäbodvallarna hade tystnat och tiden då landstingets verksamheter drev jordbruk för egen försörjning var förbi. Arkivet efter Helsingegårdens lanthushållsskola finns däremot bevarat och påminner om en tid då Gävleborg byggdes med både handkraft, kunskap och gemensamma satsningar på jordbruk och utbildning.

I arkivet efter Helsingegårdens lanthushållsskola finns en ovanligt välbevarad fotosamling som visar hur livet på skolan såg ut. Men det är fortfarande okänt vem fotografen var.

Vet du vem som tog bilderna eller känner du till något mer om dem? Vilka är personerna på fotografierna? Skriv gärna till regionarkivet och berätta mer:

regionarkivet@regiongavleborg.se 

Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle