Arkivens dag

Mysterier

Mysterium 1 – Möte i mystisk trähydda i skogen

Mysterium 2 – Journal från det mystiska ”Mjölkdroppen” gällande ett spädbarns kosthållning

Mysterium 3 – Mystiskt föremål i arkivet

Mysterium 4 – En mystisk lustigt formad låda

Mysterium 5 – Ritning på okänd byggnad

Mysterium 6 – Vad fanns i fröken Bergs personalrum?

Mysterium 1 – Möte i mystisk trähydda i skogen

Detta fotografi finns bevarat i Gefle lasaretts arkiv. Vi vet att mannen längst bak i bild är Gävle lasaretts lasarettsläkare. Men vilka är de övriga männen? Var befinner de sig? Vad är det för mystisk trähydda längst bak i bild och varför befinner sig den prominente lasarettsläkaren just här?

Ännu ingen lösning

Mysteriet med männen i trähyddan visade sig vara en svår nöt att knäcka. Det vi vet är att mannen längst bak i bild är lasarettsläkare Erik Lindström. Erik Lindström tillträdde tjänsten som lasarettsläkare vid Gävle lasarett år 1901 och förblev på sin post fram till sin pension år 1927. Man kan våga anta att mötet är någon form av läkarmöte. Men var håller de till?

Efter arkivens dag inkom inga svar till regionarkivet gällande mysteriet med trähyddan i skogen. Mysteriet om trähyddan i skogen är, och tycks förbli, olöst.

Fler mysterium – åter till toppen

Mysterium 2 – Journal från det mystiska ”Mjölkdroppen” gällande ett spädbarns kosthållning

På bilden ser vi ett utdrag ur journal förd av den så kallade ”Mjölkdroppen” i Gävle år 1929-1930.

I journalen kan vi se att man för noga anteckningar över vad och när spädbarnet ska äta. Vad var egentligen ”Mjölkdroppen”? På vilket sätt förändrades verksamheterna och lever Mjölkdroppen kvar på något sätt i våra dagar?

Lösning

Barnhälsovårdens uppkomst i Sverige

Den förebyggande barnhälsovården i Sverige tog fart i samband med att Föreningen Mjölkdroppen startade sin verksamhet. Den första Mjölkdroppen öppnade i Katarina församling i Stockholm år 1901 på initiativ av barnläkare Moritz Blumenthal. Syftet med verksamheten var att ge gratis mjölkblandning i flaska till barn som inte ammades, samt att undersöka, väga och mäta barnen och ge råd till mödrarna. En läsare informerade oss om att mjölken som gavs var en ”väl avvägd blandning av vatten, komjölk, mjölksocker och ’vitt socker av bästa handelsvara’”. Fram till 1916 startades ytterligare minst 25 Mjölkdroppar i landets städer. Så småningom kom verksamheterna på Mjölkdropparna att förändras, och under 30-talet började även barnavårdscentraler etableras i landets större städer.

Den första barnavårdscentralen öppnades i Hagalund, Solna, år 1921 på initiativ av barnläkare Axel Höjer, som senare, år 1923, skrev ett förslag om att barnavårdscentraler borde finnas i hela Sverige. Under 1930-talet etablerades så småningom barnavårdscentraler i flera städer, men barnadödligheten var fortsatt hög och varierade stort över landet. 1937 beslutade därför Riksdagen att mödra- och barnhälsovård skulle erbjudas alla kostnadsfritt och under 1938-1940 startades mödra- och barnavårdscentraler upp över hela landet. Vården gavs av sjuksköterskor som på vissa platser enbart verkade på BVC, på andra platser ingick det i distriktsköterskornas uppgifter. Det förekom även på vissa orter att den tjänstgörande var provinsialläkare, stadsläkare eller annan intresserad. Under den första tiden tog BVC endast emot barn upp till ett år, men under 1940-talet började man även ta emot äldre barn.

Från 1950 började barnavårdscentralerna ansvara för vaccinering av spädbarn och från 1955 satsade man mer aktivt på barnsäkerhet.

Utvecklingen under 1900-talets andra hälft

Under början av 1960-talet uppmärksammades att barn över två år sällan kom till BVC och att vissa barn började skolan med hälsoproblem som hade kunnat upptäckas och behandlas tidigare. Under åren 1968-1973 erbjöds därför en omfattande hälsoundersökning av alla 4-åringar, vilket även ledde till att barnhälsovårdens behov av kompetens och utveckling uppmärksammades. På BVC kom att anställas tjänster såsom barnhälsovårdsöverläkare, sekreterare och psykolog, och på några ställen även dietist och logoped.

På 1970-talet standardiserades arbetet alltmer. 1973 infördes tillväxtdiagram och en enhetlig journal som gällde i hela Sverige. 1978 fick BVC hälsoansvaret för förskolan och från 1979 etablerades föräldragrupper som stöttade föräldrarna under spädbarnsåret.

Under 1980-talet infördes en språkbedömning av 2-3 åringar och en skolförberedande undersökning av 5-6 åringar.

Från 1990-talet samordnas barnhälsovården på många orter i familjecentraler. Här har hälsoövervakning, rådgivning och stöd varit stommen i arbetet. Ragnar Jonsell, f.d. överläkare vid Barnhälsovårdsenheten i Jönköping, menar i sin artikel i Barnläkaren 2013:3 att BVC trots sin frivilliga verksamhet har närmast 100% anslutning och åtnjuter högt förtroende från föräldrarna.

Mjölkdroppen i Gävleborg

Rörande Mjölkdroppens verksamhet i Gästrikland och Hälsingland har vi tyvärr inte mycket information. Det vi vet är att Mjölkdroppen startade sin verksamhet i Gävle 1904 och låg på Söder. I januari 1945 övertogs verksamheten av Gävle stad, då som barnavårdscentral. 1963, då kommunen återinträdde i landstinget, fick verksamheten en ny huvudman: dåvarande Landstinget Gävleborg.

Barnhälsovården på 2000-talet

Barnavårdscentralerna får väl i dag sägas vara en självklar del av primärvården och är den del av vården som nära nog alla som är uppvuxna i Sverige har haft kontakt med. Mindre känt är kanske det att Föreningen Mjölkdroppen än i dag är aktiv på vissa orter, bl.a. i Stockholm och Helsingborg. Verksamheten i dag fokuserar främst på att ge ekonomiskt stöd till forskning och utveckling av barnhälsovården och förebyggande barnavårdsarbete.

Fler mysterium – åter till toppen

Mysterium 3 – Mystiskt föremål i arkivet

I regionarkivet finns två stålkulor bevarade i en liten ask. Dessa stålkulor har använts i medicinsk verksamhet och uppfanns av en läkare i Hudiksvall, men vad är det de har använts till?

Lösning

Hudiksvallskirurgen Ulf Fernström genomförde 1966 den första operationen där diskkärnan (nucleus pulposus) ersattes med ett implantat efter diskbråckskirurgi. Svenska Kullagerfabriken AB (SKF) tillhandahöll stålkulor från kullager i lämplig storlek som pressades in i disken och där fungerade som ett centrum för rörelsen i segmentet samtidigt som de skulle bidra till bibehållen diskhöjd. Det gav initialt smärtlindring, men ledde ofta till en stelläggning över disken snarare än till bevarad rörlighet.

I det historiska arkivet efter Hudiksvalls sjukhus, som insamlades och ordnades av doktor Fernström själv, finns dessa stålkulor bevarade i anslutning till Fernströms egen dokumentation över sin läkargärning. Fernström reste över hela världen, bl.a. i USA och Kanada, för att berätta om sin unika behandlingsmetod. Efter sin pensionering 1980 började Fernström skriva en bok om Hudiksvalls sjukhus historia utifrån det rika arkivmaterial han själv samlat in och ordnat. Tyvärr hann boken inte färdigställas innan han avled 1986. Efter uttalad önskan från Fernströms hustru Karin samt hans tidigare kollegor på Hudiksvalls sjukhus färdigställdes boken utifrån Fernströms originalmanuskript inför Hudiksvalls sjukhus 100-årsjubileum 1995. Idag fungerar Fernströms bok som en ovärderlig källa till kunskap om Hudiksvalls sjukhus långa historia, allt skrivet utifrån det arkivet hade att berätta.

Efter arkivens dag inkom åtta svar till regionarkivet gällande mysteriet med de underliga kulorna i arkivet. I svar från personerna Ulla och Alf får vi mycket riktigt veta att kulorna bör vara doktor Ulf Fernströms stålkulor som användes som diskproteser vid diskbråcksoperationer. Vi får även veta att Fernströms metod väckte stort intresse i bl.a. Japan, Sydafrika och Australien.

Andra gissningar som inkommit till regionarkivet från några läsare är annars att kulorna skulle kunna ha använts som mortel för att mala senapsfrön till senapspulver eller kanske vara kinesiska terapibollar. Väldigt kreativa och spännande förslag tycker vi på regionarkivet!

Fler mysterium – åter till toppen

Mysterium 4 – En mystisk lustigt formad låda

Bevarat i regionarkivet finns denna lustiga behållare av läder. Vi vet inte om vi vågar öppna denna behållare men med er hjälp kanske vi kan få reda på mer om dess innehåll så att vi kanske vågar öppna den. Regionarkivet ställer sig samma fråga som Brad Pitt i filmen Seven: What’s in the box?

Lösning

Regionarkivet fick in en handfull gissningar gällande innehållet i denna ask av läder. Ett av de mer fantasifyllda förslagen gällande mysteriet i asken gjorde gällande att det inte nödvändigtvis var en låda, snarare ett föremål som påminner om en så kallad ’’bossan’’, men att det förmodligen rör sig om något annat och att den troligen bara innehåller tagel eller kapock. Läsaren konstaterar att det vore en dum idé att öppna den. Andra läsare var inne på att det rör sig om ett fodral till en narkos- eller etermask. Det visade sig att det är just en eter- eller kloroformmask som finns i asken.

Inuti läderbehållaren gömmer sig en mycket riktigt en eter- eller kloroformmask. Denna mask sägs ha uppfunnits av Curt Schimmelbusch år 1889 och kom att användas in på 1950-talet. Dessa användes för att söva patienter med eter eller kloroform. Ovanpå masken lades en bit bomull varpå masken placerades över patientens mun och näsa. Därefter hälldes eter på bomullen vilket gjorde att patienten andades in luft blandat med eter. Anledningen till dess introduktion var för att undvika att preparaten skulle komma i kontakt med patientens hud vilket kunde åstadkomma irritation för denne.

I regionarkivet hittades en trycksak från Medicinhistoriska muséet i Stockholm med mer information om masken och dess tillbehör.

Fler mysterium – åter till toppen

Mysterium 5 – Ritning på okänd byggnad

Regionarkivet förvaltar hundratals ritningar på byggnader som uppförts, ombyggts och övertagits av Region Gävleborg eller dåvarande Landstinget Gävleborg. I de allra flesta fall är det tydligt fastställt vilka byggnader det rör sig om, var de finns sig och när (eller om) de uppförts. Det finns dock ett fåtal ritningar, till exempel den ovan, som omgärdas av mystik. Vet du vilken byggnad det är som avbildas på ritningen? Vet du vart den finns? Vet du om den någonsin byggdes över huvud taget?

Ännu ingen lösning

Mysteriet med den okända ritningen är fortfarande olöst. Inga konkreta svar om vad ritningen kan avse för byggnad inkom i samband med arkivens dag. Dock har möjliga vägar framåt uppdagats både av bidrag från allmänheten och nya fynd i arkivet. Jakten på lösningen fortgår och kanske kommer regionarkivet i framtiden kunna berätta mer om den mystiska ritningen och vilken byggnad den föreställer.

För att citera den välkända TV-serien Arkiv X: ”The truth is out there”.

Fler mysterium – åter till toppen

Mysterium 6 – Vad fanns i fröken Bergs personalrum?

I en inventarieförteckning från Gävle stads epidemisjukhus för året 1951 kan vi se att en fröken Berg blivit tilldelad personalrum nummer 6. Nog verkar det inrymma alla väsentliga nödvändigheter, även om fröken Berg tycks ha fått klara sig utan både sybord, lokaltelefon och piedestal. Tittar vi närmare på listan så hittar vi istället något som verkar lite märkligt, nämligen en dyscha med pöl. Vad är detta för mystisk möbel som fanns i fröken Bergs personalrum?

Lösning

Tänk om fröken Berg visste att inventarielistan från hennes personalrum 1951 över sjuttio år senare skulle intressera så många. Svaren och gissningarna på vad en dyscha med pöl egentligen är har strömmat in sedan mysteriet publicerades.

Ni var hela 49 personer som hade full koll på att en dyscha, d.v.s. en dyschatell, är en stoppad soffa utan rygg eller sidostöd och att en pöl är en cylinderformad kudde, som ofta tillhörde dyschatellen.

Engagemanget för fröken Bergs möblemang sträckte sig så långt som till mysteriegissaren Malins 101-åriga gammelmoster. Vi tackar Malin och hennes gammelmoster, samt alla er andra som skickat in era gissningar till regionarkivet. Tack vare alla läsare är mysteriet härmed löst.

Fler mysterium – åter till toppen