Om detta talar man endast med kaniner - Anna Höglund

Bok: Om detta talar man endast med kaniner, 2015, Lilla Piratförlaget AB
Placering: tillgänglig för vandringsutställningar

Om detta talar man endast med kaniner är en berättelse ur en trettonårings perspektiv. Jaget är en person som inte smälter in i ett normstyrt system.

Rent visuellt tar detta sig uttryck i kaninöron och textmässigt i scener beskrivna som denna:

”Ibland tror folk att man överdriver.
Som när jag var liten och inte ville gå på barnkalas.
De tror att man larvar sig.
De fattar inte allvaret,
att det finns en gräns för vad man orkar med.
Själv blev jag med tiden rätt bra på att säga nej.”

Varje uppslag har korta, kompakta textstycken som rymmer enorma mängder undertext, berättelse mellan raderna, underförstådda meningar. Huvudpersonens vardag är på tonåringars vis avgrundsdjup och känslorna dramatiska, allt ställs på sin spets och livet, varandet och de existentiella frågorna tumlar om vartannat. När hen umgås med morfar (som även han visar sig ha kaninöron) dyker tanken upp: ”Först ska man kämpa hela livet och sedan när det äntligen börjar kännas bra, då ska man dö.”

Samtidigt som texterna är mättade av detta allvar är det inte en dyster berättelse. I samspel med texterna berättar bilderna historian. De fyller helsidor och bilduppslag i flödiga färger, fint tecknade detaljer och dramatiska skuggor och ljusdagrar. På så vis berättar de dels om konkreta situationer och dels gestaltar de visuellt den inneboende känslan av att vara annorlunda. Kaninöronen slokar allt som oftast tills hon orkar förenas med faktum om att hon sticker ut och därigenom kan börja forma sitt eget sammanhang:

”Idag känner jag att allting hänger ihop.
Jag hör ihop med allting som finns.
Det är en vetenskapligt bevisad känsla,
eftersom världen består av samma beståndsdelar
som bara omformas och omformas.”

Och det är i det skedet som världen, om man tittar noga på bilderna, tycks full av just kaniner.

Region Gävleborg har köpt in ett urval av originalen ur både denna bok och Anna Höglunds Att vara jag, för placering som konstnärlig miljögestaltning i vårdmiljö för unga.