Ta tillvara barns och ungas perspektiv!
MUCF och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur unga ser på psykisk ohälsa, vad de lägger in i frågor om psykisk hälsa, vilka orsaker de ser till psykisk ohälsa och vad de anser behövs för att stärka deras psykiska hälsa.
Ta del av rapporten i sin helhet här eller läs sammanfattningen nedan.
En förutsättning för att vardagen ska fungera
Psykisk hälsa beskrivs av de unga som att må bra eller inte må dåligt. Psykisk hälsa beskrivs också som en förutsättning för att vardagen ska fungera.
Att må bra innebär att känna sig i balans, full av energi, att ha ork att hitta på saker och att kunna reflektera över sina känslor. Att inte må dåligt handlar om frånvaro av exempelvis ångest, stress och nedstämdhet. Psykisk hälsa beskrivs också som något en tänker på först när en mår dåligt.
De unga i studien uttrycker också en förståelse för att den psykiska hälsan kan förändras över tid och är kontextberoende och att det är en naturlig del av livet att känna viss ängslan, oro och ångest, men också glädje och välbefinnande.
Att må dåligt beskrivs som att sakna energi och dra sig undan och att känna irritation och meningslöshet. Deltagarna tar även upp fysiska symtom såsom illamående, huvudvärk, yrsel och svårigheter att andas.
En del unga med erfarenheter av psykisk ohälsa beskriver också att de helt tappat kontrollen över tillvaron och känt att de inte vill leva längre. Ett genomgående mönster är att de unga har lättare att beskriva upplevelser av att må dåligt än upplevelser av att må bra. De unga har också svårare att sätta ord på vad som främjar psykisk hälsa än på vad som orsakar psykisk ohälsa och de har svårare att beskriva vad en kan göra för att må bättre.
Många unga känner sig otillräckliga
Den främsta orsaken till psykisk ohälsa som de unga anger är krav och förväntningar. Deras egna och andras när det gäller exempelvis skola, framtid, social status och utseende. Det handlar både om förväntningar från vuxna i de ungas närhet och från samhället, till exempel i form av krav på olika skolprestationer. Det handlar även om förväntningar som uppstår när unga jämför sig med andra i omgivningen eller på sociala medier. Många unga känner sig otillräckliga.
Svåra hemförhållanden, mobbning och att vara ofrivilligt ensam och sakna vänner har också negativ påverkan på hur de unga mår. Unga hbtq-personer samt unga med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller tillhörighet i nationella minoriteter nämner även begränsande normer, diskriminering och våld, negativa bemötanden, brist på stöd och anpassningar och problem att utkräva sina rättigheter som orsaker till psykisk ohälsa.
Bra relationer avgörande för ungas psykiska hälsa
Sociala sammanhang och relationer beskrivs av de unga som avgörande för den psykiska hälsan. Att känna sig sedd, betydelsefull, omtyckt och delaktig är stärkande. På motsvarande vis beskrivs konfliktfyllda relationer, mobbning, avsaknad av vänner, ofrivillig ensamhet och trassliga hemförhållanden som påfrestande på den psykiska hälsan och som orsaker till psykisk ohälsa.
De unga beskriver också att de vill att vuxna ska intressera sig mer för deras liv och våga fråga hur de mår.
Vikten av trygga sammanhang och mötesplatser beskrivs särskilt av unga hbtq-personer samt unga med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller tillhörighet i nationella minoriteter.
Problem behöver lösas på samhällsnivå
De unga beskriver att det inte alltid är möjligt att ha kontroll över det som påverkar den psykiska hälsan. De beskriver att mycket av det som påverkar psykisk hälsa hänger ihop med samhällets utformning och därmed behövs också lösningar på samhällsnivå. Det behövs ett ökat fokus på friskfaktorer och vad unga själva kan göra för att stärka sin psykiska hälsa, men samhället måste också skapa förutsättningar för de unga att må bra, trivas och utvecklas. Det räcker alltså inte med individuella strategier eller behandlingsinsatser, menar MUCF och Folkhälsomyndigheten: det handlar också, bland annat, om ett medvetet arbete kring normer och samhällsklimat, hur vi bättre kan stötta varandra som medmänniskor och om tillgång till vård och stöd.
Med små justeringar kan befintliga verksamheter nå många fler
Rapporten beskriver att unga som mår dåligt försöker att hantera det på egen hand och att de är rädda för att bemötas med ointresse, okunskap eller fördomar om de söker hjälp. En del vet heller inte vart de ska vända sig för att få hjälp. De unga i studien efterfrågar mer kunskap om vad de själva kan göra när de mår dåligt samt mer information om det stöd som finns. De efterfrågar också ökad tillgänglighet till och större flexibilitet i vård och stöd. Det handlar dels om bemötande, dels om fler lågtröskelinsatser för att kunna få hjälp i ett tidigt skede.
Läs mer här:
Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva (mucf.se)