Så mår unga i Gävleborg
De flesta unga i Gävleborg är nöjda med livet och ser positivt på sin framtid. Samtidigt finns tydliga skillnader mellan olika grupper, till exempel när det gäller självskattad hälsa och trygghet.
Resultaten kommer från ungdomsenkäten LUPP. Undersökningen genomfördes hösten 2025 bland elever i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 i sju kommuner i länet, samt bland ett urval unga vuxna i åldern 19–25 år. Syftet är att ge en tydlig bild av hur unga i Gävleborg upplever sin vardag och sina livsvillkor. Goda uppväxtvillkor är viktiga för att unga ska må bra, kunna delta i samhällsutvecklingen och påverka sin framtid.
De flesta är nöjda med livet som helhet
Mellan 86 och 89 procent av de unga uppger att de är nöjda med livet. Lika många ser positivt på framtiden. Samtidigt skiljer sig resultaten mellan olika grupper, bland annat när det gäller självskattad hälsa och trygghet.
– Det är glädjande att många unga i Gävleborg är nöjda med livet och ser positivt på framtiden. Samtidigt ser vi med oro på psykisk ohälsa och de tragiska händelser som drabbat vissa kommuner. Varje ung människa som mår så dåligt att livet inte känns värt att leva är ett misslyckande för samhället, och därför behöver vi stärka det förebyggande arbetet och samarbeta nära för att ge unga stöd i tid, säger Bertil Eriksson (KD), vice ordförande Hållbarhetsnämnden.
Tjejer rapporterar fler hälsobesvär
Fler tjejer än killar uppger att de har återkommande besvär som stress, huvudvärk, magont och nedstämdhet. I gymnasiets årskurs 2 känner sig 63 procent av tjejerna stressade flera gånger i veckan eller varje dag. Motsvarande andel bland killar är 26 procent.
Ekonomin spelar också roll. Unga som uppger att de saknar pengar till aktiviteter eller sådant som andra i samma ålder har, rapporterar fler hälsobesvär.
En större andel utrikesfödda uppger att de har bra hälsa. I årskurs 8 skattar 81 procent av utrikesfödda sin hälsa som ganska eller mycket bra, jämfört med 66 procent av elever födda i Sverige.
Fler unga har upplevt otrygga situationer
De flesta unga, 97 procent, känner sig oftast eller alltid trygga hemma. Däremot känner sig färre trygga i offentliga miljöer. Bland unga vuxna uppger 72 procent att de oftast eller alltid känner sig trygga på stan eller i centrum.
I årskurs 8 svarar tre av tio att de under det senaste halvåret har utsatts för minst en allvarlig otrygg händelse, till exempel:
- hot eller stöld
- sexuella trakasserier eller utnyttjande (online eller offline)
- misshandel (att ha blivit utsatt eller bevittnat)
- att någon spridit bilder utan tillåtelse
Tre procent i de yngre åldersgrupperna uppger att de utsatts för sexuellt utnyttjande. Andelen är något högre bland tjejer. Samtidigt uppger killar i de yngre åldrarna i något högre grad att deras bilder har spridits utan samtycke.
Läs mer och jämför resultat
På Region Gävleborgs webbplats finns mer information och möjlighet att jämföra kommuner och följa utvecklingen över tid:
Fakta: LUPP
LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Undersökningen följer ungas livssituation, till exempel skola, fritid, hälsa och framtid. År 2025 deltog cirka 3 700 unga i Gävleborg. De som svarade var elever i årskurs 8, gymnasiets årskurs 2 och ett urval unga vuxna (19–25 år).